24 februari 2014

Lyckostigen

Det är mycket lycka i titlarna på de böcker jag läser just nu. Men inte alltid så himla lyckligt i boken ändå... Anna Fredriksson skrev Sommarhuset som jag läste i höstas. En sjysst svensk roman, fylld av relationsproblem. Lyckostigen är lite samma sak, ganska typiska personligheter men under ytan gömmer det sig såklart en hel del saker som inte kommer fram till en början. Att leva i ett nytt förhållande med barn är ju inte alltid så lätt men om man samtidigt försöker dölja sitt förflutna för sin nya partner blir det verkligen inte lätt... om sen den gamla partnern plötsligt vinner storvinsten på lotto och flyttar in i samma trappuppgång så tätar intrigerna. Det är ändå inte helt uppenbart att det är just denna Calle som har flest personlighetsstörningar i den här historien skulle jag vilja påstå utan alla har handen djupt i syltburken. Ja en lättläst men ändå nyanserad roman och jag gillade både denna och Sommarhuset.

20 februari 2014

Morgon i Jenin

Jag har läst Morgon i Jenin av Susan Abulhawa. En välskriven bok som får mitt hjärta att brista. Jag har aldrig riktigt kommit underfund med Israel-Palestinakonflikten ocn jag kan inte säga att jag förstår den efter den här berättelsen heller. Men jag har fått en inblick i vad som faktiskt har hänt. Det är en svår situation, så svår att den förmodligen aldrig kommer att lösas. Här får vi en del av det hela, Susan Abulhawa skriver framförallt ur palestinernas synvinkel men jag tycker aldrig att hon utpekar Israel och judarna som de enda som begått något fel. Det är ingen ensidig berättelse, den tar hänsyn till många parter även om den skriker ut sin förtvivlan framförallt för palestiniernas sak. Förmodligen håller inte alla med mig om det men så uppfattade jag det hela. Jag har heller aldrig förstått hur man kan göra någon annan så illa som man själv blivit behandlad. Efter den här boken förstår jag det kanske lite bättre. Våld föder våld, att förlora sin familj, sina vänner, sitt hem, sin nationalitet, sin integritet gör onda saker med en människa. Förtvivlan ger utlopp åt en agression man inte trodde var möjlig. Hämndtanken tar över helt. Allt det här fick Susan Abulhawa med i sin bok och den berörde mig djupt. I bokcirkeln var vi rörande överens om att det var en riktigt bra bok och en viktig sådan men att vissa saker hastades över och andra förklarades mer. Jag tyckte allra bäst om första delen där huvudkaraktären Amal är liten, ett barn och tillsammans med bästa vännen Huda överlever de det osannolika kriget och tar sig fram i vardagen sådär som barn gör. I slutet finns en ordlista för att förklara de arbiska ord och uttryck som finns med, jag bläddrar lite i den ibland men jag tycker egentligen inte att det är nödvändigt, boken svämmas inte över av arabiska fraser utan språket flyter på och man förstår ändå. Har du bara tid att läsa en bok på länge, läs den här!

19 februari 2014

Lycklig eller olycklig?

Jag ska göra dig så lycklig är en sextiotalsskildring av norska Anne B. Ragde. Hon har tidigare skrivit bland (mycket) annat de populära Berlinerpopplarna. Den här boken kan definitivt läsas av alla men jag tror att alla de som var hemmafruar på 50-60-talet har hög igenkänningsfaktor. Plötsligt flyttar man från landet in till stan, till höghus med alla möjliga bekvämligheter som man saknat innan som toalett, tvättmaskin, rinnande vatten och el. Men att bo så nära inpå varandra inbjuder till skvaller och högmod och ibland även samförstånd och umgänge. Idag är vi rätt vana vid allt det där men jag kan tänka mig att det uppstod rätt många tävlingar bland hemmafruarna om vem som faktiskt städade trappen bäst och tog hand om sin familj på rätt sätt, skenet utåt var extremt viktigt. Idag tävlar vi mer om vem som har nyast renoverat kök eller badrum... hm. Ja strunt samma. Boken är lättläst och bra skriven precis som de tidigare jag har läst av författaren och historien är samlad, det är grannarna det handlar om, vi får veta mer om deras liv, familj efter familj. Allt är inte alltid som det ser ut att vara och mycket döljer sig bakom lägenhetsdörrarna. En helt ok bok.

01 februari 2014

Ögonblicksutgrävningar

Ögonblicksutgrävningar är en samling reflektioner av Jonas Barck, till vardags systembibliotekarie på Linnéuniversitetet. Igår stängde jag biblioteket och hann läsa hela boken vid informationsdisken samtidigt som jag servade de få besökare som kom. Slapphet eller folkbildning får chefen avgöra :) Jag älskar att försvinna in en berättelse, en ramhistoria, en annan värld som är en riktigt bra roman. Men på senare år har jag börjat gilla sådana här korta novelliknande iakttagelser ur livet. Att någon sätter på pränt de där små (och stora) sakerna som man ytterst sällan tar sig tid att fundera över. Och mycket riktigt, många av de här betraktelserna äger rum på ett tåg eller i väntan på ett tåg eller i väntan på något annat. Just då man inte har möjlighet att göra så mycket annat än fundera. (eller spela wordfeud eller candycrush på telefonen) Jonas Barck lyfter fram de här stunderna och funderar ibland i för mig helt nya tankebanor. Splendid! Jag tycker att han har lyckats bra med att ge sin bild av världen och dela den med oss. Vi ser saker olika och ibland kanske man behöver påminnas om just det, att havet för mig är en sak men kanske en helt annan för den som står bredvid. Ögonblicksutgrävningar är precis vad det låter och likaväl som den kan läsas ut på ett ögonblick kan den läsas sakta, sakta.