Kod 400

Som bibliotekarie och Deweyanvändare var den här lilla boken ett måste. Kod 400 av franska Sophie Divry är en kort och snabbläst bok som egentligen består av en enda lång monolog. Av en bibliotekarie på geografiavdelningen på ett landsortsbibliotek. Till en början presenteras själva yrkesrollen på ett ganska nedsättande sätt får jag nog lov att säga men innan jag hann hetsa upp mig över det insåg jag att den är skriven med en stor portion humor och faktiskt ganska träffande :) Ibland åtminstone. Det är väl lite så med allt här i livet, ibland stämmer uppfattningen man har om någon/några/något, ibland inte. Och i vilket fall som helst är det bra att det är blandat, vore allt stöpt i samma form vore det väldigt tråkigt.

"Löjligt och perverst"

Är det en beskrivning av porrfilm? senaste Baksmällan-filmen eller dokusåpan Paradise hotel? Nej det handlar om genustänket i de svenska leksakskatalogerna! Herre min hatt! I år har det gett gensvar från övriga världen och det som tycks är väldigt intressant, och otroligt ojämställt och det gör att jag är VÄLDIGT glad att jag och framförallt mina barn lever i Sverige. I det här inlägget tyckte jag att det fanns en hel del att jobba på i Sverige vad gäller detta och det tycker jag fortfarande, men tydligen är det betydligt mer att jobba på i andra länder. Ett steg i taget, och glöm inte att räkna till tio!

Utrensning

Utrensning av Sofi Oksanen har länge stått på min "att läsa- lista". Men det tog flera år innan jag verkligen gjorde det. Boken har både lockat och skrämt mig, jag tyckte den verkade både oerhört bra och skrämmande. Och det visade sig stämma, både och. En jobbig bok som är skriven på ett sätt som tar sig in under huden. Särskilt det faktum att det egentligen inte finns några hjältar i den här boken utan bara offer. Offer för människans ondska, svaghet och kärlek. En bok som inte bara ger känslorna en knuff utan en bok som man lär sig något av. Estlands öde under världskrigen ligger ganska nära geografiskt men inte historiskt. Jag vet mycket lite om Estland och den ryska ockupationen. Nu vet jag lite mer. Sofi Oksanen skriver naket och blottat och det finns inga hemligheter. Framförallt fascineras jag över livets alla gråzoner. Det är sällan svart eller vitt, olika situationer och händelser tolkas efter personen den drabbar, från olika håll. Läs den!

Mycket hände efter min död

En titel som väcker nyfikenhet. Skriven av Ricardo Adolfo och jag hade aldrig i livet hittat den bland alla böcker på hyllorna om jag inte fått ett tips av en kollega. Mycket hände efter min död är en rätt underlig roman som mestadels berättas i realtid men vi får små tillbakablickar i familjens liv. Särskilt mannen som är den som pratar mest i boken. Den är märkligt skriven och ibland vet jag inte ens om jag gillar den samtidigt som jag älskar den! Märkligt var ordet. En intressant inblick i hur det är att stå utanför. En annan bok jag däremot inte har läst ut var den hypade Jelliocoe road av Melina Marchetta, förmodligen jättebra men jag fastnade liksom och kunde inte ta mig loss, jag la ner projektet. Jag har för många andra böcker som ligger och väntar för att jag ska fastna i en enda. Nu var det dessutom ett tag sen jag läste i den så i så fall hade jag nästan fått börja om. Nix pix!

Deckare

Läste nyss ut en deckare, Svärmaren av Anna Bovaller. Författaren är själv jurist vilket märks i allt snack i boken. En ganska ordinär deckare som till en början kändes namn-förvirrande, platt och lite seg. Men den tog faktiskt fart efter ett tag, särskilt i personberättelsen om det mördade offret. Det finns alltid ett lik i garderoben och här fanns det många... Tycker om omslaget också fast det påminner mer om en annan typ av bok, kanske en historisk deckare eller dylikt. Gillar att läsa svenska deckare som förströelse, särskilt om jag läser en bok med lite mer "tyngd" samtidigt. Det blir ett avbrott. Sen finns det naturligtvis olika kvalitet bland de svenska deckarförfattarna och ibland lär man känna karaktäerna och läser boken mest för den skull. Mina favoriter är nog Anna Jansson, Åsa Larsson, Karin Wahlberg m.flera. Alla med en utbildning i botten; sjuksköterska, jurist eller läkare. Många kvinnliga märker jag. Men jag älskar också de mest okvinnliga deckarförfattarna som Jo Nesbø och Michael Connelly, inte svenskar men otroligt underhållande :)

"Det är ju för tjejer!"

Oliver är nog ingen grabb-kille utan en ganska mjuk och stillsam kille som gärna leker med lego, pysslar, läser, kollar film, bakar och lagar mat och leker med andra likasinnade. Därför blir jag så irriterad när hela samhället är så uppbyggt av könsroller och så utstuderat styrt med kill och tjejleksaker och kläder. Leksakskatalogen har nästan trasats sönder av all läsning och många saker (alltför många) har kryssats för inför julen. Samma sak med Lundbykatalogen för dockhus. Där och även i legokatalogen samt playmobilkatalogen samsas kryss på sidor med dinosaurier, kökssaker, legopolisbilar och legosjukhus. Det är bara att gratulera att han är så mångsidig tänker jag. Men där nästlar sig samhället in i hans hjärna och stökar till. I klädaffärer skulle han älska att ha tröjor med gulliga djur och annat på men de finns på "tjejavdelningen" och dit kan man ju inte gå för det är ju "bara för tjejer". Detta citat gäller också i leksaksaffären där Stefan sist försökte få honom att kolla på den "rosa avdelningen" för där fanns så mycket roliga småsaker han skulle vilja ha till dockhuset eller annat med små morötter, köksattiraljer och småsaker. Men dit vill han som sagt inte gå eftersom det ju är "för tjejer". Om allt bara hade varit i en enda likadan stil i kataloger, affärer och på kläder hade det problemet inte funnits. Om inte allt alltid måste vara tydligt uppdelat på tjejer och killar. Affärerna påstår att det är så vi konsumenter vill ha det, men vilken förälder vid sina sinnes fulla bruk vill förvägra sina barn en sak bara för att den är för det andra könet? Inte jag i alla fall. Det är hopplöst irriterande och fortsätter bara i en enda lång oändlig spiral av negativ feeling. Det som förra året uppmärksammades så att leksakskataloger tog fasta på att barn är barn och hade med barn i olika åldrar och av olika kön på olika sidor, lekandes med lego eller med spisen eller något annat får vi hoppas fortsätter i år, tyvärr är inte fallet så med legokatalogen... lego är uselt dåliga på att göra något samlat! det har ju till och med varit så illa att det gjorts bitar som inte passar ihop om de är rosa och svarta tex... Jag hoppas att allt det här blir bättre men det tvivlar jag på. Det enda man kan göra är att försöka ge sina barn en chans att välja själva, men det är inte lätt att välja när man är 6 år. Man följer gärna strömmen och strömmen leder för vår del mot det blå/gröna coola och tuffa området. Hoppas vi hittar en genväg in någon annanstans.