31 januari 2013

Klossar


Bokstavsklossarna är just nu mest ett nöje för storebror men kan man suga och gnaga på dom?
 Japp! då gör man det. :)

Merde!


Bokförlaget Sekwa ger ut franskspråkig litteratur i översättning, en massa små litterära pärlor har jag märkt. Läste ut Vi ses på Place de la Sorbonne av Justine Lévy igår. Den hörde kanske inte till de mest omdanade romanerna jag läst även om den tydligen var en omtalad debut i Frankrike. Faktum är att för att till fullo uppskatta den här historien borde man ha läst den på plats, på ett café i Paris, kedjerökande och full café au lait. Gärna skrikandes merde och sacrebleu! Ivrigt gestikulerande. För det är lite så man känner det när man läser den. Artonåriga Louise väntar på sin mamma på ett café. Det är scenen för berättelsen. Men eftersom hon får vänta länge så får vi små tillbakablickar av Louise liv med sin mamma, och det verkar inte ha varit någon dans på rosor. Louise mamma är ingen vanlig mamma utan en knarkande, förvirrad, egocentrisk och bohemisk mamma som gör lite som hon vill. Och det är därför Louise får vänta, länge... Den här mamman verkar skvatt galen om ni frågar mig så jag tycker inte att Louise borde vänta på henne alls utan istället fortsätta leva sitt egna liv och glömma att hon ens existerar. Men det där vet ju alla är lättare sagt än gjort. Ibland är blod tjockare än vatten helt enkelt. Och en relation är sällan enkel, det finns dubbla sidor, både bra och dåliga. Här mest dåliga i ofs så jag ger Louise en spark i baken och ropar merde! och drar några halsbloss, på ett café i Paris.

29 januari 2013

Eld

Istället för att gräva mig ner i den ofantliga högen (högarna) av böcker som jag någon gång ska läsa... så valde jag att låna fortsättningen i häxserien om Engelsfors - Eld. Den var också bra men rätt tjock. Trots det gick den snabbt att läsa. Det är ju rätt spännande det här med hela häxgrejen och tjejernas olika magiska förmågor. Men mest av allt gillar jag att läsa om deras förvirrade tonårstid, hur de tänker, känner, reagerar osv. Och hur de har det hemma och bland "kompisar". Det blir extra tydligt i en passage i boken när det händer en oväntad sak. Jag tycker att författarna Strandberg och Bergmark Elfgren har lyckas fånga den här knepiga perioden i livet jäkligt bra. Hur lätt det är att bli ett offer kontra den som mobbar, hur saker och ting kan se ut att vara på ett visst sätt men att det alltid döljer sig något bakom sanningen. Ser fram emot trean.

Rock the night

Only young twice: historien om Europe av journalisten Mattias Kling var en rätt kul läsupplevelse, även om jag inte älskar hans författarstil direkt... men att läsa allt om Europe fick mig att minnas en hel del kul grejer. Som när jag för första gången i mitt ordentliga liv verkligen skolkade och tog tunnelbanan in till T-centralen och köpte Europes nya skiva samma dag den släpptes 1986. (The final countdown) Eller när jag trängdes med massor av fans på Grönan för att se dem spela live och så spana på snyggingen Tommy från skolan förstås... Den konserten var nästan lite obehaglig i början för det var verkligen trångt, kommer ihåg att vi så gott som lyftes upp av massan ett tag innan vi lyckades ta oss lite längre bak i publiken. Och alla gånger jag satt längst bak i buss 619 med min otroligt coola svarta Sony Walkman i innerfickan och hade Europe i lurarna (när det inte var Scorpions). Ja det var tider det. Kanske inte de bästa men närapå. :) Jag har otroligt många minnen tillsammans med Europe, inte fysiska Europe då men musiken. Europe tillhör min tonårstid och självklart tyckte jag ju att dom var ascoola! Särskilt John Norum för han var så snygg! (och var den som vägrade permanenta sig...) Vad som hände bakom kulisserna hade knappast jag eller så många andra en aning om. Därför var boken rätt intressant samtidigt som den triggade minnesbanken. Delar med mig av en favoritlåt från plattan Wings of tomorrow - Stormwind.



22 januari 2013

Hej hej!

Vad kommer det här hej hejandet ifrån egentligen? Jag har upptäckt att jag inte kan hälsa på folk genom att bara säga hej nu för tiden. Det blir alltid "hej hej". Försöker jag bara att säga hej låter det konstlat, avhugget och ibland lite hysteriskt. Kanske för att jag koncentrerar mig så hårt på att INTE säga hej hej utan bara hej. Jag vet inte, märkligt är det i alla fall och när började egentligen alla säga hej hej? varför räckte det inte med ett hej? var det en fluga som sen etsade sig fast, för jag är inte ensam har jag märkt. Men nästa gång vi möts, då ska jag försöka att bara säga hej :)

20 januari 2013

Mys

Två mysiga killar :)

14 januari 2013

Olästa


Två böcker jag INTE har läst... Kanske att jag tar upp Jonathan Franzen senare igen men just nu kändes nästan 700 sidor inte aktuellt :) Jag tror ändå den är läsvärd men eftersom ingen i bokcirkeln utom möjligtvis en har läst den kan jag nog lägga den åt sidan med gott samvete... Samtidigt på ett tak i China Town skummade jag igen sista kapitlet på till slut men den blev faktiskt inte bättre för det. Lite putslustig bok som lät väldigt kul på baksidan, och det var den kanske också, i två kapitel... sen blev det lite buskis över det hela och det ganska irriterande författargreppet med att köra någon sorts berättarröst i bakgrunden funkade liksom inte. Kanske började jag läsa den i fel läge, vad vet jag. Så där har vi två olästa böcker även om jag nästan kom igen om halva den senare.

10 januari 2013

Don´t break the circle

Läste ut Cirkeln här om dagen, av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren. Den var ungefär som jag trott, en bra tonårsskildring med ockulta inslag :) Jag gillade den med andra ord! Nu måste jag låna fortsättningen Eld och väntar ivrigt på filmatiseringen. Författarna är bra på att beskriva tonåringens vedermödor, så bra att jag verkligen känner från hjärtat hur glad jag är över att jag själv passerat det stadiet... Det är intensivt, känslofyllt och avgrundsdjupt ibland. Starka känslor som hat, avsky, kärlek, förnedring och skam. Sex gymnasietjejer från småorten Engelsfors samlas mitt i natten utan att någon av dem vet varför. Snart utkristalliseras ett hot, ett uppdrag och magi. De måste rädda världen, och de måste göra det tillsammans. Hur det går kan ni läsa själva! Den fick mig även att tänka på den här gamla slagdängan av Demon, ett band jag troligtvis inte lyssnade på mer än just när det gällde den här låten eftersom den var så himla asbra asså! 1982 i alla fall... :) Då var jag på väg in i tonåren med buller och bång.


07 januari 2013

Tulpan

Tulpan

04 januari 2013

Promenad

Igår tog jag en promenad med Leo i vagnen på Sjöbo i väntan på flipperspel och ångrade lite att jag inte hade kameran med mig för det var sådant bra ljus. Men det blev hyfsade bilder med min tämligen värdelösa mobilkamera (eller den här är ju klart bättre än den förra i alla fall) fast när det kommer till motljus blev det lite sisådär. En härlig promenad blev det i alla fall och flipper är fasligt kul :)