Kvinnan i svart

Har läst Kvinnan i svart, en klassisk spökhistoria fast skriven idag. Författare är Susan Hill och boken har kallats en "viktoriansk skräckis" och  påminner en hel del om en annan klassisk spökhistoria av Henry James - När skruven dras åt. Den har jag recenserat här. Påfallande lika bokomslag också, de påminner om varandra på olika sätt. Båda bygger på en gammal berättartradition, man samlas runt brasan och drar skräckisar. Och greppet funkar rätt bra för det ger ju en viss tyngd åt berättelsen att någon har berättat detta! (även om det är fiktivt). Kvinnan i svart är inte särskilt lång och det märks att författaren har vägt orden på guldvåg. Trots ganska gedigna miljöbeskrivningar så känns ingenting direkt onödigt. Allting behövs. Stämningen byggs upp och berättelsen tar form. Egentligen är ju ingenting särskilt läskigt men när det kommer till klassiska spökhistorier så är det just stämningen som är viktig. Man ska känna att man är där i dimman och hör konstiga ljud och känner hjärtat banka. Den här romanen är snabbläst så det finns egentligen ingen anledning att inte läsa den :)

En klassisk spökhistoria

Före jul läste jag Henry James När skruven dras åt. En klassisk spökhistoria i 1800-talets England. Henry James har skrivit oerhört många short stories/noveller och romaner och annat men jag har läst väldigt lite. Jag gillar inte att läsa skräcklitteratur även om jag har läst en och annan Stephen King i mina dagar. Men det här är mer subtilt och psykologiskt och bra skrivet. En klassiker är alltid en klassiker, faktiskt. Låter kanske pretentiöst sagt men det stämmer :) Men var är egentligen en klassiker? ja Bibblan svarar - svarar på ett sätt. Kärnpunkten är kanske "Frågorna om vem som bestämmer vad som ska anses vara en klassiker och hur många klassiker det finns är svårare att besvara." Ja att en klassiker är en klassiker idag beror kanske mycket på att det har bestämts av litteraturvetare och litteraturkritiker genom tiderna. Men å andra sidan måste det kanske finnas några som väljer ut, för att det ska fungera, hur ser vår litterära kanon ut? Och trots allt märks det ganska väl när man läser "god litteratur" att den är bra. Sen tror jag inte det är nyttigt att bara läsa klassiker eftersom de tenderar att ha några år på nacken vilket i vissa fall ändå fungerar utmärkt (ett kriterium för en klassiker?) men det finns otroligt mycket samtida litteratur som kanske aldrig kommer att hamna i historieböckerna som klassiker men som speglar den värld vi lever i och berikar vårt liv. Ja det här inlägget urartade till att bli om möjligt ännu mer pretentiöst men det bjuder jag på. Bara ni läser Henry James! :) Men vad handlar då hans bok om? En guvernant får anställning på ett gods utanför London där märkliga saker börjar hända kring de barn som hon ska ha hand om. En klassisk spökhistoria som sagt.