30 juni 2008

Ode till Oliver

Varje morgon brukar jag vakna och tänka, redan morgon? får jag sova lite till, snälla... Nu är det plötsligt annorlunda. Visst vaknar jag fortfarande varje morgon och tänker att jag vill sova lite till. Men, plötsligt hör jag hur någon småpratar med sig själv och jollrar glatt i sin säng i det andra rummet. Jag blundar och lyssnar ett tag. Sen går jag upp, gläntar lite på dörren och hör hur det rasslar till i sängen. Och där sitter eller står du och vet inte till dig av glädje över att jag har vaknat. Och du sträcker dina små armar upp mot mig och jag lyfter upp dig, du lägger din lilla haka på min axel och kramar mig hårt. Jag håller dig tätt, tätt intill mig och tänker att jag måste vara den lyckligaste personen i hela världen!

Eremitkräftorna

Efter att ha läst Berlinerpopplarna och gillat den görmycket så var jag ju genast tvungen att låna Eremitkräftorna när jag fick veta att det fanns en fortsättning! Den läste jag ut igår och den var jättebra den med men man lämnades med en riktig cliff hanger och mig veterligen är den tredje och sista boken i serien inte utgiven i Sverige än! AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA! Hur ska det gå för Torunn, Erlend och de andra? Ja det vete tusan. Läs mer om författaren här.

Årets skörd

I går tog vi upp den första potatisen till middagen och passade på att ta rädisor och sallad med. Här kan ni se en liten del av årets skörd! Uppenbarligen får potatisen vara i landet lite till eftersom den inte växt så mycket som vi trodde. En del rädisor är ju större än potatisen men det beror mest på att vi har fått gigantiska rädisor! Jag undrar om de har muterat och ämnar ta över hela trädgården. Får se om vi vaknar nån natt av att jätterädisor försöker ta sig in i huset... huh, värsta Stephen Kingrysaren...

28 juni 2008

Mer läst...

Nu har jag verkligen kommit igång och avverkar böcker i parti och minut. Senast utläst, sent igår kväll, var ett tips från en kompis, Den indiske tolken av Jhumpa Lahiri. Bara namnet på författaren inbjuder genast till läsning. :) Det är en novellsamling med korta berättelser ur vardagen ur indiskt perspektiv. Kul och tänkvärd läsning och jag gillar faktiskt formen med noveller. Det är inget jag läser så ofta men det kanske beror på att det inte marknadsförs särskilt mycket i Sverige. Här är det istället romaner som gäller. Nackdelen och fördelen som jag ser det med noveller är man oftast bara får brottstycken av en historia som man skulle vilja läsa mer av, personer man vill veta mer om, man vill helt enkelt ha en fortsättning. Novellen är ibland för kort för sitt eget bästa. Men samtidigt ser jag det som en av de stora fördelarna för man kastas in i handlingen direkt och det är oftast små små historier om människor man aldrig hade kommit på tanken att läsa om annars. Det triggar fantasin lite, och det kan ju behövas i dagens informationssamhälle. Jag gillade den här boken jättemycket och den rekommenderas varmt!

23 juni 2008

Sex and the city

Igår var Ann och jag och såg filmatiseringen av Sex and the city tillsammans med en massa andra tjejer (och tanter) i en fullsatt salong. En air av förväntning pyste bland sätena och jag måste säga att de faktiskt infriades för mig. Det är kanske ingen omskakande och fantastisk film som man minns länge men den gav det den skulle, en fortsättning på teveserien Sex and the city. En serie som jag har sett på teve, rakt igenom via min dvdbox (som jag fick av Stefan en jul) och som jag faktiskt kan se om och om igen. Boken av Candace Bushnell som allt baserar sig på läste jag allra först, men medans den mest gav en sur eftersmak av trist prosa, platta karaktärer och totalt oengagerade historier så fick teveserien mig att tycka precis tvärtom! Därför var det kul igår att träffa Carrie, Charlotte, Miranda och Samantha igen. Särskilt den sistnämnda, hon har onekligen en krass syn på tillvaron men med åren faktiskt den bästa! Miranda är sitt vana trogen ironisk och bitsk men det märks ju att familjelivet har fått henne att mjukna. Och Charlotte, vad ska man säga om Charlotte? Hon är verkligen sinnebilden av upper class Manhattan bride... Carrie däremot framstår mer och mer för mig som en rätt egocentrerad person som är alldels för uppslukad av sig själv. Det kände jag redan när jag såg teveserisen och det har inte ändrats. Men kanske att Mr Big får ordning på det. Who knows. Egentligen är det ju helt meningslöst att spekulera i fiktiva personers personliga utveckling men samtidigt är det ju så kul! Och jag har insett att det inte är det glamourösa livet i högklackat, med drinkar o haute couture som gör att jag känner mig lite avundsjuk på Carrie och tjejerna. Det är den där osannolikt kravlösa vänskapen som jag känner dragning till. Att alltid ha sina tjejkompisar väntandes på ett café två kvarter bort, redo att prata om ALLT och ingenting. Det är det jag vill åt.

21 juni 2008

Caipirinha med Döden

Jag har precis läst ut Caipirinha med Döden av Maria Ernestam och vad 17 ska jag säga om den?? Jag fastnade direkt för boken eftersom hela tanken på att Döden en dag ringer på dörren och lite senare tar sin resegarderob och flyttar in var allt för absurd för att inte vilja läsa mer om. Maria Ernestam har ett rätt rappt och fräckt språk dessutom och såna där små roliga och putslustiga beskrivningar av vardagens vedermödor och händelser. Jag läste ut den ganska så fort för jag var bara tvungen att se hur den här otroliga historien skulle sluta, haha! Men genom hela boken låg liknelsen med Jultomen och lurade i bakhuvudet. Han, precis som Döden, har också den här märkliga förmågan att vara överallt i hela världen, ungefär samtidigt. Och hur mycket man än klurar på det så går det inte ihop sig, i motsats till den här boken. Fullständigt absurd, men det funkar ändå! Jag har inte läst något mer av författaren men tror nog att jag måste det ganska snart.

Typisk midsommar

Så var midsommarafton över för denna gång. Gott med sill o potatis och grillat o jordgubbar. Men vädret, precis som de senaste åren... Totalt oberäkneligt, det enda men vet med säkerhet är att det ska regna när det är dags för dans kring midsommarstången. Så också i år. Men nu bor vi i alla fall bara 2 minuter från midsommarfirandet så det löste sig rätt bra ändå. :) Nu är det som ljusast på året, precis just idag är det sommarsolståndet på norra halvklotet, årets längsta dag och kortaste natt. Får mig att minnas midnattssolen över Björkliden där det är lika ljust mitt i natten som på dagen, rätt psyko men väldigt coolt!

17 juni 2008

Fast i historien

Dee Browns Begrav mitt hjärta vid Wounded Knee ges återigen ut på svenska, men denna gång inte i reviderad form. Jag läste den för många år sedan och det är verkligen en bok som fastnar och som ger mersmak för att vilja veta mer om de indianer som den beskriver. Jag funderar på om jag ska läsa den nya utgåvan eller istället ge mig i kast med att läsa färdigt Jorden skall gråta istället, eller läsa något annat som kan ge en ny, mer nyanserad bild. För säga vad man vill om indianlitteratur genom tiderna. Handlar det inte om "galna vildar" så ges ofta en förskönande bild av naturmänniskan som lever kvar i våra minnen i sin forna glans. Det finns ju trots allt ganska många indianer som lever idag, på ett helt annat sätt än Sitting Bull och Crazy Horse. Det vore nästan mer intressant att läsa om dem! Och då är jag redan såld på bilden av den noble indianen på hästen ridande över prärien, men jag vill veta mer om vad som hände sen. Nu känns det som vi är fast i historien och inte kan komma loss.

Läst...

Nu har jag läst lite igen. :) En halv gul sol av Chimamanda Ngozi Adichie (coolt namn men omöjligt att komma ihåg) till bokcirkeln. Ska inte säga så mycket om den mer än att den var riktigt bra, gripande och intressant att läsa. Jag känner mig väldigt tacksam för att jag inte behövt uppleva krig och svält. Sen läste jag Imago av Eva-Marie Liffner. Jag fastnade dels för namnet, omslaget (se bilden) och bl.a. för den här recensionen på baksidan: " minutiöst genomarbetat, omväxlande vackert och skoningslöst naturalistiskt. Som roman är Imago övertygande, som kriminalroman direkt märkvärdig."Blekinge Läns Tidning. Tyvärr tyckte jag den mest var krånglig att läsa och hängde inte alltid med i alla historiebeskrivningar kontra nutidens lilla deckargåta som på slutet inte alls kändes som en deckargåta. Men men, den kanske tar sig om man har lite mer tid att läsa och koncentrera sig än vad jag har just nu... Sist ut är Berlinerpopplarna av Anne B. Ragde. Ruskigt hypad bok som faktiskt levde upp till mina förväntningar. Gick lätt att läsa, inte särskilt tjock (bra va Emma!) och med en historia som kändes rolig och intressant att följa. Lite rörigt på slutet kanske men ungefär så pass rörigt det kan bli i det verkliga livet så det passade bara in. Jag gillade den starkt! Det är en släkthistoria om tre bröder vars mor ligger för döden. Tre bröder som inte umgåtts på väldigt många år, många skelett i garderoben och häpnadsväckande avslöjanden. Nice.

16 juni 2008

Lugnet lägrar sig

Japp, då har det börjat regna, vi får väl bara hoppas att det slutar innan själva sommaren sätter fart på allvar. För jag vägrar att ha en lika regnig och kall sommar som förra året! VÄGRAR! Och sommarpratarna har annonserats. Jag tänker åtminstone försöka komma ihåg att lyssna på Peter Lemarc, Fredrik Lindström, Lars Winnerbäck, Kajsa Bergkvist och Björn Ulvaeus. Dolph Lundgren känns lite otippat, men why not! :) I helgen har Elin varit här på besök också och nu när hon åkt lägrar sig lugnet över Sandared igen... Oliven sover i sin säng istället för vagnen eftersom det regnade när vi hade tänkt gå ut och jag läser tidningen och dricker kaffe och bloggar lite. Jag känner som alltid efter att ha umgåtts med mina vänner hemifrån att jag lever ganska gott här. Jag är ju av naturen ganska lat och laid back och blir bara stressad av att ha för många järn i elden samtidigt. Här kan jag koppla av och leva mitt hemmafruliv och ta dagen som den kommer och softa lite, slänga in en och annan tvättmaskin, småhandla på Ica (fast nu har vi börjat storhandla igen!) och pula lite hemma. Precis så som jag vill ha det :)

03 juni 2008

Sommar sommar sommar

Jisses vilken värmebölja det har varit här den senaste tiden. Igår var vi på stranden en sväng och fick sand på alla upptänkliga ställen... förra veckan var vi och svettades i djurparken och tittade på girafferna och klappade minigrisar. Idag gör vi mest ingenting, vi orkar inte. Oliver sover ute i skuggan i sin vagn och jag pendlar mellan värmen på altanen och den behagliga svalkan inomhus. Då och då rensar jag lite i potatislandet. Jag letade på Sveriges radios hemsida efter vilka som blir sommarpratare i år men hittar ingenting! Bara listor på vilka som har pratat mellan 1959-2007... Det blir väl något hoppas jag??? Det är ju en av sommarens absoluta bevis på att det är just sommar. Men jag måste erkänna att jag blivit sämre och sämre på att lyssna med åren, men som tur är så hänger ju SR med i utvecklingen och man kan lyssna i efterhand på nätet (åtminstone i 30 dagar). Det är nice. Nu tror jag att jag ska ta en tur ut på altanen igen, vi ses!