22 juni 2016

Tillfälligt avbrott

Jag har läst massor av böcker, jag har bara inte orkat skriva om det, eller något annat heller. Därmed är det officiellt tillfälligt avbrott i bloggen. På återseende nån gång!


22 januari 2016

Elly Griffiths

 Någon gång i slutet av sommaren, i början av hösten började jag läsa Elly Griffiths böcker efter tips från olika kollegor. En deckarserie som exempelvis har kallats "En härlig blandning av arkeologi, mord och relationer." Och ja det kanske är en rätt bra beskrivning. Huvudkaraktären Ruth Galloway är arkeolog och benexpert och blir senare rättsarkeolog då hon dras in i ett fall där några människoben hittas i Norfolk (östra England), inte långt ifrån där hon bor. Då möter hon för första gången kriminalkommisarie Harry Nelson som kommer att bli en bekant figur i hennes liv. Vi möter dessa två lite udda personligheter (och många andra) i den första boken om Ruth. Flickan under jorden. Jag gillade den ganska omgående och då särskilt Ruth som är i sina mid 40s, singel, kort, mullig, lätt förvirrad akademiker och föreläsare på universitetet men som har förmågan att dra bra slutsatser och hamna mitt i olika typer av äventyr. Och kriminalkommisarie Harry Nelson är aldrig långt borta. Ni anar ju intrigen redan... På denna följer en hel serie böcker och jag har läst alla som kommit på svenska. Det går säkert att läsa dem fristående om man vill, man brukar få en kort förklaring till vem Ruth och Nelson är i varje bok men det finns en poäng i att läsa dem i ett svep, från början till slut. Det har inte så mycket med kriminalgåtorna att göra men om man vill följa den andra röda tråden efter arkeologi, nämligen relationer så är det allra bäst att vara med från start. Här är serien hittills:



Vilken är bäst då? Det är svårt att säga eftersom det är så intressant att följa hela storyn, jag gillar allihop men kanske att De utstötta är mest speciell. Kanske beroende på att det var just den senaste :) Vad är det som är så kul med Ruth och Nelson då? Jag vill inte lägga några spoiler alerts men det är som sagt, complicated. Ruth är en tuff person som jag önskar att jag själv var lite mer lik, utseende- och åldersmässigt är jag förmodligen redan det, men till sättet. Hon är cool och bryr sig inte nämnvärt mycket om vad andra tycker men kan samtidigt bli märkbart nervös vid kontakt med det motsatta könet när det verkligen är något hon känner. Och att hon väljer att bo totalt off med sina katter vid saltängarna, ett otillgängligt områder i Norfolk visar på hennes integritet. Hon ger ett litet F*** you till världen på något sätt. Så är du intresserad av att läsa deckare med en arkeologisk och historisk twist och så en märklig personlig relation på det så är det här serien för dig!



06 november 2015

Finns det en ultimat kost?

Läste ut Ann Fernholms Ett sötare blod, fast jag skummade faktiskt lite ibland. Intressanta uppgifter och forskning och samtidigt skrämmande. Vetenskaplig forskning kan ju riktas åt vilket håll som helst egentligen. I det här fallet har det kanske blivit en snedvridning och lite läskigt i så fall om så många påverkats negativt av att äta mer kolhydrater än fett (8 skivor bröd om dan tex). Särskilt de som har diabetes. Samtidigt måste jag ta det hela med en nypa salt. Ingenting är ju absolut. Och det tycker jag på något sätt den här boken också visar om man läser den med öppet sinne och inte redan innan har bestämt sig för att blir en s.k. LCHF:are. Och återigen slås jag av hur många olika faktorer som faktiskt spelar in vid god hälsa. Det är i viss mån personligt, det speglar tidsandan vi lever i och vilken tid man har att lägga på sin hälsa (och vilja) samt många andra delar. Jag tror säkert att man kan minska lite på kolhydraterna och öka på det "naturliga" fettet. Men samtidigt måste andra delar till om livet ska bli hälsosamt. Så boken var intressant men den övertygade mig inte helt. :) Det bästa är att läsa lite olika och dessutom inte stirra sig blind på forskning utan lära känna sin kropp lite bättre. Tips från coachen som verkligen inte lever som hon lär, alltså moi. ;)

22 oktober 2015

Harper Lee

Jag har inte slutat läsa men för tillfället slutat att skriva. Jag hinner helt enkelt inte med det. Men jag speedar kanske upp det snart! Hur som helst så måste jag bara recensera den bästa boken i somras eller kanske överhuvudtaget! Åtminstone en av de bästa. Jag talar om den moderna klassikern Dödssynden, (To kill a mockingbird), skriven av den nyaktuella författaren Harper Lee. En oerhört välskriven bok med ett viktigt ämne. Berättarröst är nioåriga Scout som växer upp i den amerikanska södern under 1930-talet. Hennes pappa, advokaten Atticus Finch, tar sig an ett uppseendeväckande mål i trakten. En svart man anklagas för våldtäkt på en vit kvinna och målet rör upp en massa känslor och åsikter i den lilla staden. Den största behållningen i boken är berätterskan själv, Scout. En härligt rättfram och tänkande tjej som får mig att önska att jag varit sådan i nioårsåldern. Det är ett sant nöje att ta del av handligen genom hennes ögon. Bokens språk är både lättläst och underbart och egentligen ville jag aldrig att boken skulle ta slut. Den kom ut på 1960-talet och beskrivningen av rasdiskrimineringen i amerikanska södern blev så bra att den ofta ingår som obligatorisk kurslitteratur i amerikansk skola. En klassiker väl värd att läsa med andra ord.

16 september 2015

Not that kind of girl

Eftersom jag älskar tv-serien Girls och är en bokmal var det kanske inte oväntat att jag läste Lena Dunhams bok Not that kind of girl när den översattes till svenska. I Girls är det snart ganska uppenbart att manusförfattaren gör en tv-serie mycket om sig själv. I boken är det ingen tvekan. Som vanligt när det handlar om en samling texter, lite ihopslängda på en höft (förmodligen inte men det är så man upplever det) känns det inte som man kommer ner på djupet på någonting. Men det är catchy, och utlämnande. Lena Dunham är ju en spännande person även om det i dag är lite sorgligt att något som egentligen borde vara helt naturligt blir ett statement. Att prata om sin egen kropp (ja underlivet står i centrum men inte enbart) och sex, mat, bantning, killar, tjejer, vänskap, familj. Ja sånt som man brukar prata om med sina vänner. Lena Dunham har på något sätt blivit lika med en hel generation kvinnor/tjejer som skiter i vad andra tycker om att de tar plats och pratar om sina liv. Jag gillar att hon gör det och jag hoppas att hon följs av fler.

01 september 2015

Tjuvarnas stad

Tjuvarnas stad av David Benioff lämnar nog ingen oberörd. Meningen "Det är vintern 1942 och Leningrad är belägrat av tyskarna" säger nog det mesta. Det är alltså jäkligt kallt, fattigt, ingen mat - misär med andra ord. Mitt i allt detta ertappas den unga Lev med att stjäla från en nedfallen tysk fallskärmssoldat. Lite mat, en kniv, saker för att överleva helt enkelt. Han kastas i fängelse där han möter den charmiga soldaten som deserterat. De klarar sig från att bli avrättade med ett krav - de måste hitta 12 ägg till den ryske överstens dotters bröllopstårta inom fem dagar. En uppgift som visar sig vara nästan omöjlig. Men den ger dem en frist och vi får följa Lev och Kolja genom ett fruset Leningrad där de möter en samling udda karaktärer och råkar ut för märkliga händelser. Det är en kamp på överlevnad men även en fantastisk berättelse. Samspelet, eller kanske snarare bristen på det, mellan Lev och Kolja beskrivs på ett nästan kärleksfullt sätt. Man kan riktigt känna kölden, hungern och hopplösheten krypa sig på. Ändå är detta en hoppfull bok! Det ska gå att lösa denna uppgift och efter det - vem vet vad livet har i beredskap? Jag gillade den här boken jättemycket. Trots misären så finns det minnesvärda människoporträtt och vem kan inte älska Koljas obotliga optimism. Läs den! David Benioff skriver även manus till några stora filmer och tv-serier och med det i bakhuvudet så tror jag han kommer att fortsätta skriva bra böcker!

Introvert - ja!

Började på den här för ganska länge sen men läste de sista raderna först här om dagen. Introvert: den tysta revolutionen av Linus Jonkman. När jag var som mest inne i boken så kunde jag knappt sluta prata om det här med att vara introvert. Nu har det mesta lagt sig en aning och jag har väl insett att visst är jag förmodligen superintrovert. Men inte enbart. Det finns såklart fördelar med att kunna sätta en etikett på sig själv och andra men även nackdelar. Man är oftast inte bara på "ett sätt". Men visst, introvert verkar vara min grej. Det blev många aha-upplevelser i boken och jag sög åt mig en hel del av det som stod. Men man måste kanske analysera sig själv i flera lager och inte haka upp sig på bara en sak. Att vara introvert i en värld där att vara extrovert snarare premieras är något man måste lära sig att leva med. Oftast går det ju bra ändå :) Men det blir ganska tydligt hur man "egentligen" borde vara när man ser skillnaden. Då gäller det att inse att alla faktiskt inte är lika (en gammal klassiker) och inte behöver vara det. Det är det där med gruppdynamiken tex. Att ha en grupp bestående enbart av utåtriktade, högljudda, sprudlande och egocentriska(?) personer fungerar oftast sådär. Samma sak med motsatsen. En blandning däremot brukar ge gruppen rätt skjuts till kreativa beslut. Det gillar jag! Så visst, hej, jag heter Lena och är introvert. Men det är ju inte allt här i livet. :)

Leon

Mons Kallentoft serie om kriminalinspektör Zack Herry är mer spännande och känns i viss mån mer råa än hans andra böcker. Särskilt när Zack själv inte verkar kunna ta sig ur sitt drogmissbruk och risker inte bara sitt eget liv utan andras. Senast läst är Leon, där flyktingfrågan på något sätt hamnar i fokus fast det eg inte är huvudspåret. Det gillar jag. Sen är den andlöst spännande också och lägger man på tidsnedräkningen på det så har vi en perfekt spänningsroman. Tidigare läst Zack. Ett plus för de snygga bokomslagen.


16 augusti 2015

Gott och blandat

Här kommer några kortisar om böcker som jag läst i sommar. Som tex. Popmusik rimmar på politik av den förträffliga Anna Charlotta Gunnarson. Lånade den för evigheter sen och nu fick jag plötsligt för mig att läsa den. Ganska lättläst med korta kapitel om olika musikhändelser som kan förknippas med olika politiska strömningar. Samhällskritik genom musik med andra ord. Intressant och en del nyheter för mig. Som alltid med krönikor, antologier, i viss mån noveller, ja allting som inte hänger ihop som en roman märker jag att jag slarvläser, lite sporadiskt sådär. Så även om ämnet intresserar mig så kändes boken både intressant och - lite halvseg. Tror att Anna Charlottas radioprogram med samma tema är betydligt mer engagerande! En roman jag läste på temat relationer var också ganska seg. Och jag märker att jag i viss mån har nått en mättnad på området svenska relationsromaner. I alla fall de här som börjar med att man får möta tex tre olika tjejer med tre olika liv som sammanstrålar på något sätt under resans gång och allt först går åt helvete men alla går igenom någon sorts metamorfos och blir skitlyckliga i slutändan. Nä, jag pauser dem ett tag även om det säkert finns oerhört bra svenska relationsromaner där ute som bara väntar på att bli lästa. Den senast hette Välkommen ut på andra sidan av AnnaMaria Jansson och var inte dålig men heller inte särskilt bra. Kan beskrivas ungefär som ovan :)  Framförallt känner jag riktigt hur oengagerad jag är i persongalleriet och jag sneglar ständigt på bokhögen som ligger på vänt bredvid sängen... Men det kanske bara är jag :) Jag plöjde sen två hårdkokta deckare (ja de kallades faktiskt så, det fick mig att tänka på Micky Spillane...) på raken. Svenska Kristina Ohlsson har skrivit Lotus blues och uppföljaren Mios blues. Och i början stör jag mig lite på just det där hårdkokta språket och den otroligt jobbigt manlige huvudkaraktären men det rullade på och man dras in i händelserna och efter att ha läst den första kastade jag mig över den andra delen, som tur var fanns den som e-bok. Spännande och jobbigt att plötsligt befinna sig som huvudrollsinnehavare i en historia som man håller på att utreda. Snabbläst crime på semestern! Vet att författaren medverkar på Crimetime Gotland som pågår just nu. Undrar om de har kommit fram till något spännande under veckan.