Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö

Fördelen med att ligga hemma och vara sjuk är att man kan se en massa film. Det är ungefär så aktiv som man orkar vara när man är förkyld. Igår såg jag Brokeback Mountain och insåg ganska snart hur bra den hade gjort sig på en stor filmduk, men i brist på annat gick det bra med teven också... Jag kan inte riktigt hålla med Oscarskommitén att Heath Ledger enbart är den som har huvudrollsstatus i den här filmen. Jake Gyllenhaal överraskar totalt och gör en skitbra roll! Enligt undertecknad, vi får se vad utgången blir av detta. Idag såg jag filmatiseringen av Håkan Nessers underbara bok Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö. Jag hade inga större förväntningar på den här filmen eftersom jag visste att den aldrig skulle kunna toppa boken. Men den gör ett bra försök och Jonas Karlsson är som alltid lysande. Han är min stora favoritskådespelare inom svensk film och efter den här filmen kommer han definitivt att fortsätta vara det. Men det bästa av allt är de minnen som boken/filmen förmedlar. Trots att jag inte är född förrän på 70-talet så är tanken på det oändliga, svindlande sommarlovet precis detsamma. Ljumma sommarkvällar på cykel, blommiga tunna sommartäcken i stugan, förbudet att kissa på dass för då måste man tömma skittunnan oftare... känslan av att vakna en morgon av att solen skiner, fåglarna kvittrar och man bara vet att det här kommer bli en sån där strålande härlig sommardag. DET är det bästa med både filmen och boken. Men själva uppbyggnaden av historien, det hemska som kommer att hända, Henrys klockrena kommentarer om olika sorters skitstövlar, Erik och Edmunds vänskap och tillit, Ewa Kaludis väna uppenbarelse som snart visar sig vara dubbelbottnad. Eriks ständiga mantra Cancer, knulla, döden. Helt klart en sevärd film men än mer en läsvärd bok!