31 oktober 2010

Intriger, intriger

På Lovisas inrådan läste jag boken med den något annorlunda titeln Ers majestäts olycklige Kurt. En sann berättelse men skriven som en roman. Författarna och tillika advokaterna (tillika makarna) Lena Ebervall och Per E Samuelsson har grävt i Kurt Hajby-historien som kulminerade på 50-talet med åtal om utpressning. Jag kände överhuvudtaget inte till den här Kurt Hajby, jag är väl för ung :) Däremot har man ju hört talas om att Gustaf den V var homosexuell även om det naturligtvis aldrig har verifierats av hovet. Berättelsen tar egentligen sin början tidigt, redan 1912 träffar Kurt Hajby Kungen för första gången, då som tonåring. Livet rullar på och Kurt gifter sig så småningom med den trogna Anna och blir uppvaktad eller kanske mer intrasslad med Kungen och inser väl rätt snart fördelarna med att vara Kungens gunstling. Men Kurt verkar inte vara den vassaste kniven i lådan för han gör ständigt konstiga val i livet och hamnar på obestånd titt som tätt. Pengarna han "får" av Kungen håller honom flytande. Men stora oförätter drabbar Kurt och han tar det inte bra. Säga vad man vill om den här historien men den har ju en del sprängstoff som för några årtionden sen borde ha orsakat rejäl skandal i Sverige men idag är det kanske inte många som lyfter på ögonbrynen. Boken som sådan ger ett något tvetydigt intryck av både hovets sida och Kurts sida. Man vet inte riktigt vem som är boven i dramat, på något sätt känns det ju som att Kungen själv är den som klarar sig bäst undan alltihop. Han verkar inte ta mycket ansvar för sina handlingar överhuvudtaget. Historien leder oss även till Tyskland mitt under andra världskriget och där är boken faktiskt ganska intressant eftersom den bjuder på en annan dimension av Sveriges relation till Tyskland. Liksom hela det tabubelagda ämnet, att Kungen skulle vara homosexuell, något som på den tiden mest ansågs som något kriminellt eller sjukligt. (kanske tyvärr även än idag) Ibland är boken däremot lite jobbig med alla sina turer och detaljer och sitt Åsa Nisse-liknande språk och ständigt längtar jag till slutet när jag hoppas får lite klarhet i alltihop. En ganska sorglig, spännande och osannolik historia. Fast den är sann :)

Inga kommentarer: