Ja livet ja, det har varit lite upp och ner på sista tiden. En emotionell bergodalbana. Livet är något som pågår hela tiden utan att man kanske alltid lägger märke till det, förrän något plötsligt händer, livet förändras. Livet blir plötsligt påtagligt, eller kanske snarare frånvaron av det. Det är lätt att känna sig så här, ensam svajande i vinden.
Bättre då, och tryggare att känna sig så här! två stycken strån som strävar mot vinden. Vem det där andra strået är spelar inte så stor roll, bara det är någon man kan vaja tillsammans med. Livet har kanske någon mening ändå, även om man inte alltid ser det glasklart. Livet är ju också att fundera och utvecklas och kanske byta riktning. Det är inte så dumt. Att uppskatta livet är nog en konst som kanske tar tid att lära sig, särskild vid motgångar. Men oftast ordnar det sig till slut, livet är envist, det går vidare. Och jag har lärt mig att försöka visa mer uppskattning för dem som jag delar mitt liv, familj, vänner, bekanta som betyder något, NI betyder mycket!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar