29 oktober 2005

Veckans indian

Vargtass alias Duane Loken

När familjen Macahan svepte in i våra teverutor här i Sverige 1978 var jag fast. Jag var bara sju år men blev dödligt förälskad i Zeb, Luke och framför allt Vargtass. Zeb fick mig att förstå att det var indianerna som var dom goda och Luke var ju så snygg och manlig och Vargass, ja han var alldeles, alldeles underbar! Duane Loken, halv-comanche, blev oerhört populär och fick sen göra en egen skiva och turnera Skandinavien runt. När jag blev tonåring slet jag ner hans plansch från anslagstavlan vid Sergels torg. Men det viktigaste av allt var att familjen Macahan, och särskilt Vargtass öppnade mina ögon för nordamerikas indianer och världens alla ursprungsbefolkningar. Jag plöjde igenom mängder av indianböcker, filmer och satt hemma och drömde om en resa till prärien i USA. Nu blev det aldrig någon resa men däremot har intresset stannat kvar. Jag läser fortfarande böcker, ser filmer, är med i Indianklubben och surfar på nätet efter mer fakta. Så, om jag hade en tipi, då skulle jag bjuda in Vargtass, Zeb och Luke Macahan för att röka fredspipa runt elden. Vargtass, eller Wolfpaw som han hette i serien, blir den första indianen ut i min lilla serie. Fortsättning följer...

1 kommentar:

Anonym sa...

Sökte efter Vargtass för att det häromdagen slog mig att jag har VargTass här hemma i forma av de coola blandrashundarna Varg och Tass.

Det hela började med att en lite överförfriskad dansk ropade "Hello Zeb Macahan" till mig när jag kom gående i centrala Köpenhamn med min Stetson hatt.
Jag svarad glatt tillbaka "And i limping too." eftersom jag dagen till ära fått ett återfall av ryggont.

Ja familjen Macahan är en närmast oöverträffad serie som jag minns den från det sena sjuttiotalet.

Krister.