En väldigt teknikavslappnad kollega tipsade mig om boken Nedkopplad av Susan Maushart. Ett litet experiment gjort av en mamma och hennes tonårsbarn. Undertiteln lyder En familj. Ett experiment. Ett liv utan teknik. Rätt intressant att läsa om och ganska modigt gjort av henne. Och rätt läskigt att läsa när man inser hur många tekniska prylar som smugit sig in i vårt hem de senaste åren och som nu känns självklara (och oumbärliga?). Susan Maushart ville se om det förändrade det lite asociala beteendet som hon upptäckt hemma där en satt i sitt rum och kollade på teve eller spelade på "monsterdatorn", den andra skypade och chattade på sin dator och mobiltelefon och den tredje spelade spel på sin. Hon själv som journalist använde alltid datorn och iphonen och ingen pratade med varandra längre, mer än via just datorn och mobiltelefonen. Experimentet gick över förväntan för åtminstone några i familjen. Sonen återupptog t ex sitt saxofonspelande och blev riktigt bra och har fortsatt med det. Vad Susan själv fick ut av det hela för egen del är mer oklart men här är en uppföljningsartikel ur DN. Jag slits mellan att leva ganska djupt insyltad i mina tekniska prylar och genom att leva lite mer sunt(?) med mer tid till annat och viktigast av allt att faktiskt kommunicera med de närmste utan mellanled... Ibland får jag små ryck och vi inför mobilförbud fram till en viss tid på kvällen, försöker begränsa datortiden men med en sambo som inte själv tycker att han varken sitter framför datorn eller leker med sin telefon för mycket så är det ju inte så lätt. Själv tycker jag att han har ett beroende av värsta sorten och jag är inte långt efter... Oliver är än så länge relativit teknikbefriad förutom sin älskade bärbara dvd som han kollar på varje kväll före sängdags. Men det kommer väl det med. Under tiden får man väl bestämma hur man vill ha det. Men jag tror det blir svårt att backa nu och leva ett teknikfritt liv, däremot kan man själv ta kommandot och begränsa sitt användande istället för tvärtom...
30 november 2011
Nedkopplad
En väldigt teknikavslappnad kollega tipsade mig om boken Nedkopplad av Susan Maushart. Ett litet experiment gjort av en mamma och hennes tonårsbarn. Undertiteln lyder En familj. Ett experiment. Ett liv utan teknik. Rätt intressant att läsa om och ganska modigt gjort av henne. Och rätt läskigt att läsa när man inser hur många tekniska prylar som smugit sig in i vårt hem de senaste åren och som nu känns självklara (och oumbärliga?). Susan Maushart ville se om det förändrade det lite asociala beteendet som hon upptäckt hemma där en satt i sitt rum och kollade på teve eller spelade på "monsterdatorn", den andra skypade och chattade på sin dator och mobiltelefon och den tredje spelade spel på sin. Hon själv som journalist använde alltid datorn och iphonen och ingen pratade med varandra längre, mer än via just datorn och mobiltelefonen. Experimentet gick över förväntan för åtminstone några i familjen. Sonen återupptog t ex sitt saxofonspelande och blev riktigt bra och har fortsatt med det. Vad Susan själv fick ut av det hela för egen del är mer oklart men här är en uppföljningsartikel ur DN. Jag slits mellan att leva ganska djupt insyltad i mina tekniska prylar och genom att leva lite mer sunt(?) med mer tid till annat och viktigast av allt att faktiskt kommunicera med de närmste utan mellanled... Ibland får jag små ryck och vi inför mobilförbud fram till en viss tid på kvällen, försöker begränsa datortiden men med en sambo som inte själv tycker att han varken sitter framför datorn eller leker med sin telefon för mycket så är det ju inte så lätt. Själv tycker jag att han har ett beroende av värsta sorten och jag är inte långt efter... Oliver är än så länge relativit teknikbefriad förutom sin älskade bärbara dvd som han kollar på varje kväll före sängdags. Men det kommer väl det med. Under tiden får man väl bestämma hur man vill ha det. Men jag tror det blir svårt att backa nu och leva ett teknikfritt liv, däremot kan man själv ta kommandot och begränsa sitt användande istället för tvärtom...
22 november 2011
Festligheter hela året
Fördelen med att fylla 40 år mitt i sommare är att man kan fira hela året! nu blev det stor fest för vännerna i lördags vilket var jätteskoj. Men nu är det nog slutfirat för i år! Man orkar ju inte hur mycket som helst när man blivit så här gammal... :)
16 november 2011
Höstfärger men vår?
Höst känns som vår, fast blåbären är slut och rosorna har förvandlats till nypon. När kommer vinern egentligen?
Flygplan i kors
Man undrar ju hur de tänkte här? Hoppas de möttes utan att krocka. Och nu kommer ett tredje plan och ger sig in i samma lek. Är det nåt mönster på gång kanske?
Herr Frost är på besök
Idag var det riktigt frostigt ute och med lite fantasi kan man tro att vintern har kommit. Men redan nu har minusgraderna minskat och snart är det plus och frosten har upplösts. Men i solens sken är det vackert!
09 november 2011
Nu blommar den!
Den här knoppen har slagit ut och blivit en sån här finfin blomma! Den här orkiden är den enda jag har kvar och den brukar få mängder av gula maffiga blommor. Gult är INTE fult!
06 november 2011
04 november 2011
Olja verses skog
Lite intressant tycker jag det är att El Mundo, dagstidning i Venezuela, har Petróleo som flik på första sidan, lite som DN:s ekonomi... Vad skulle vara motsvarigheten för Sverige annars, skog? Tänk att olja flödar så mycket i vissa länder.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)