Kalmars jägarinnor

Läste ut Kalmars jägarinnor av Tove Folkesson (på läsplattan) och kände mig jättegammal. Visst, jag har också haft mina perioder av festande här i livet men just i den här åldern var det nog inte så farligt. Det kom senare :) Och aldrig så utmanande och tufft som de här tjejernas festliv. Om man är från Kalmar så är det här garanterat en fantastisk "känna igen sig bok". Även utan det kan det säkert vara en "känna igen sig bok" på andra sätt. Framförallt är det en rätt cool och rättfram skildring av ett gäng tjejer som inte bangar för någonting och som tar täten och inte låter sig hunsas. De gör det som de vill. De flesta i alla fall. De tar för sig och gör utmanande saker, lite sådär som killar brukar göra. Men när tjejer gör det får det vanligtvis en helt annan ton. Jag tycker författaren har lyckats bra med att plocka fram känslor och framförallt skildringar från en speciell period i livet. Hon gör det med bravur och det är en jäkla debutroman.

Plan B

Jonathan Tropper verkar producera böcker i parti och minut. Hurra säger jag till det efersom jag älskar hans storys och framförallt jargong. En del kanske tycker den är grabbig men jag har aldrig känt det svårt att relatera till den och brukar garva högt åt hans dråpliga kommentarer. Här var det Plan B som fick mig att skratta. Själva storyn är kanske egentligen inte så mycket att hänga i julgranen, ett kompisgäng vill rädda sin filmstjärnekompis från knark och kidnappar honom för att få honom avgiftad och på bättre tankar. Det hela urartar naturligtvis och snart är hela mediacirkusen igång. Trots en svag story och ett faktiskt ganska sockersött slut så gillade jag den. Just på grund av huvudkaraktärernas interagerande och deras dialoger och ibland rätt diskutabelt handlande:) Läs gärna den här också. Det känns som att hans böcker är gjorda för att bli film dessutom. Lättsam, välskriven underhållning.

Matbok på läsplatta

Kollegan Hanna var snäll och lånade ut sin läsplatta, adlibris Letto, till mig. Där ingick En fransk curry: 100 steg från Bombay till Paris av Richard C. Morais. Först och främst var det en ny upplevelse med läsplatta även om jag läst böcker på ipaden innan. Men en läsplatta har ju grym batteritid och är skonsammare för ögat. Dessutom liten, nätt och behändig. Eventuellt går det att ställa in ljusskärpan på olika sätt för jag tyckte att den var ganska mörk, man behöver mycket ljus för att läsa. Mer än för en vanlig bok vill jag nog påstå. Men det där kanske går att lösa för i övrigt var jag väldigt nöjd med att läsa på läsplatt och tänker önska mig en i julklapp men det kan hända att det blir en iriver story istället för en letto, även om denna överraskade mig! Den var mycket smidigare och mindre än jag trodde av adlibris sjukt dåliga bilder på sin webbsida... Fortsättning följer! Men nu till boken. Den ska man inte läsa hungrig, eller förmodligen spelar det ingen roll för man blir hungrig ändå. Här snackar vi matporr! Själva berättelsen påminner lite om dundersuccén Slumdog millionaire av Vikas Swarup. En ung indisk pojke går från att ha ingenting till att bli en välkänd och rik man under ganska otroliga omständigheter. Berättelsen kändes självupplevd fast den inte alls är det. En märklig känsla men jag antar att författaren har lyckats! Lättläst, rolig, tragisk, intressant och framförallt innehållande gudomliga matbeskrivningar! Författaren måste gjort sjukt mycket research för att få till så detaljerade beskrivningar i hur man lagar ditt eller datt och sköter ett kök och en restaurang. Boken har såklart filmatiserats och Helen Mirren har en avgörande huvudroll som jag tror passar henne. :) Nu när jag har läst boken kan jag gå och se filmen, det blir sällan bra om man gör tvärtom fast det blir faktiskt sällan bra överhuvudtaget när böcker filmatiseras (ett undantag är faktiskt just slumdog millionaire!) men här tror jag att det blir övervägande positivt just för alla matbeskrivningar. Det riktigt vattnas i munnen på mig redan! Så läsplatta plus bok får 4+4 av mig idag.