Ölandsmystik igen

Jag har läst Johan Theorins Nattfåk. Efter hans solklara debut Skumtimmen såg jag verkligen fram emot att läsa den här. Jag gillade den även om jag tycker att Skumtimmen var ett strå vassare i många avseenden. Han lyckas än en gång få in den där ödsliga, spöklika stämningen som i alla fall gärna skrämmer upp mig när jag ligger där i sängen och läser några sidor innan det är dags att sova. Det är intressant att få veta lite mer om Öland också, en ö som inte jag tillbringat så mycket tid på då jag mer är en Gotlandstyp. Men jag har varit på Öland på senare år och besöker gärna ön igen. Bara jag slipper vandringar a la Kurt Wallander... hehe