"Det är ju för tjejer!"

Oliver är nog ingen grabb-kille utan en ganska mjuk och stillsam kille som gärna leker med lego, pysslar, läser, kollar film, bakar och lagar mat och leker med andra likasinnade. Därför blir jag så irriterad när hela samhället är så uppbyggt av könsroller och så utstuderat styrt med kill och tjejleksaker och kläder. Leksakskatalogen har nästan trasats sönder av all läsning och många saker (alltför många) har kryssats för inför julen. Samma sak med Lundbykatalogen för dockhus. Där och även i legokatalogen samt playmobilkatalogen samsas kryss på sidor med dinosaurier, kökssaker, legopolisbilar och legosjukhus. Det är bara att gratulera att han är så mångsidig tänker jag. Men där nästlar sig samhället in i hans hjärna och stökar till. I klädaffärer skulle han älska att ha tröjor med gulliga djur och annat på men de finns på "tjejavdelningen" och dit kan man ju inte gå för det är ju "bara för tjejer". Detta citat gäller också i leksaksaffären där Stefan sist försökte få honom att kolla på den "rosa avdelningen" för där fanns så mycket roliga småsaker han skulle vilja ha till dockhuset eller annat med små morötter, köksattiraljer och småsaker. Men dit vill han som sagt inte gå eftersom det ju är "för tjejer". Om allt bara hade varit i en enda likadan stil i kataloger, affärer och på kläder hade det problemet inte funnits. Om inte allt alltid måste vara tydligt uppdelat på tjejer och killar. Affärerna påstår att det är så vi konsumenter vill ha det, men vilken förälder vid sina sinnes fulla bruk vill förvägra sina barn en sak bara för att den är för det andra könet? Inte jag i alla fall. Det är hopplöst irriterande och fortsätter bara i en enda lång oändlig spiral av negativ feeling. Det som förra året uppmärksammades så att leksakskataloger tog fasta på att barn är barn och hade med barn i olika åldrar och av olika kön på olika sidor, lekandes med lego eller med spisen eller något annat får vi hoppas fortsätter i år, tyvärr är inte fallet så med legokatalogen... lego är uselt dåliga på att göra något samlat! det har ju till och med varit så illa att det gjorts bitar som inte passar ihop om de är rosa och svarta tex... Jag hoppas att allt det här blir bättre men det tvivlar jag på. Det enda man kan göra är att försöka ge sina barn en chans att välja själva, men det är inte lätt att välja när man är 6 år. Man följer gärna strömmen och strömmen leder för vår del mot det blå/gröna coola och tuffa området. Hoppas vi hittar en genväg in någon annanstans.

(O)jämställt

Såg precis filmen Tusen gånger starkare skriven av den superbra manusförfattaren Christina Herrström som även gjorde suveräna Ebba och Didrik och Glappet. Kopplade genast ihop det med artikeln i BT här om dagen. Varför får tjejerna bättre betyg i skolan än killarna? Och hur kommer det sig att killarna ändå står som vinnare i slutändan eftersom de får bättre betalda jobb oavsett? Vad spelar då ett bättre betyg för roll om det när det gäller ändå inte betyder något och ger det där extra som man borde vara värd? Så om tjejerna tänker mer på sin framtid och pluggar bättre i skolan och uppför sig bättre har de egentligen inte vunnit något. Om man hårdrar det hela. I artikeln undrar man hur man ska få killarna att få bättre betyg. Kan man inte även fundera över hur man ska få tjejerna att få den lön de förtjänar när de kommer ut i arbetslivet? I filmen är det så tydligt hur killarna fullständigt tar över i klassrummen och lärarna tillåter det utan svep. Även om det i det här fallet får klassföreståndaren att tycka att killarna faktiskt tar över lite, tjejerna tar ju för lite plats! det måste vi ändra på. När det till slut blir omvända roller flippar allt ur och läraren kan inte hantera det hela. Det här var inte alls vad han egentligen ville! Att uppnå den där perfekta balansen verkar svårt. Så länge killar och tjejer särbehandlas redan när de är små bebisar, genom förskolan, skolan osv så kommer livet alltid vara ojämställt. Det är inte bara killarnas fel, lärarna måste ta ansvar, föräldrar, vuxna i övrigt, ALLA måste förändra sitt beteende. Så om killarna ska få bättre betyg i skolan kanske de helt enkelt ska sluta spela Allan och låta tjejerna ta plats de med, plugga mer och försöka agera jämställt. Man kan ju alltid prova :)

Något är knas

Ja något är sannerligen knas när barnklädesaffärerna får härja fritt. Tur att någon ifrågasätter ibland. Håller med Kakan om att det är galet. Det är inte för inte jag känner ett plötsligt sug att boosta den här boken igen. Ge ditt barn 100 möjligheter istället för två! Utkommen på det fantastiska förlaget Olika. Där får man upp ögonen för ett och annat.

It´s a man´s world!

I dag är det Internationella kvinnodagen. En dag att uppmärksamma det jobb som många lägger ner på att världen ska bli mer jämställd. Därför blev jag lite förvånad när jag läste i tidningen vad många av de kvinnor svarade som fick frågan om hur viktig denna dag var för dem. Ett vanligt svar var nämligen; inte så betydelsefullt för mig personligen, men... Jasså? Det fick mig att tänka på det som Jonas Gardell sa en gång för många år sen. Att han blev förbannad på folk som fnyste åt alla radikala feminister, sån är minsann inte jag, dom är ju bara för mycket! Men tänk om, sa Jonas då, om dessa kvinnor inte hade banat väg för resten och slitit häcken av sig för att få livet mer jämställt. Då hade det sett ut som på medeltiden fortfarande. Så ni ska tacka dom istället! Det ligger mycket i det. Ingen vill väl se ut som eller bli kallad radikalfeminist som i de flesta fall autmatiskt projiceras som snaggagade, fula, med orakade ben och kanske en snus instoppad. Jag vill vara jag men ändå jobba för jämställdhet och lika rättigheter för både män och kvinnor. Men det kan man göra oavsett hur man ser ut. Däremot undrar jag varför man vill nervärdera deras arbete för något som vi alla vill ha? Någon i tidningen nämnde också att det var viktigt att få männen med på banan, vilket tyvärr oftast nämns i samband med frågan om lika barnledighet, men i övrigt då? att vara man och feminist borde ju vara lika självklart som att vara kvinna och vara det. Tycker inte även män att kvinnor förtjänar lika lön för lika arbete? eller befodran på lika villkor? Varför skulle de missunna oss det? Konstigt. Hur som helst så är det nog fortfarande lite som James Brown sjunger: This is a man's, a man's, a man's world - But it wouldn't be nothing, nothing without a woman or a girl.

Jämställdhet och kakbuffé

Igår hade vi heldag på Pulsen med jobbet. Gabriella Fägerlind, mångfaldskonsulent (kanske man kan kalla henne??) pratade om just mångfald och jämställdhet hela förmiddagen vilket var oerhört intressant och tankeväckande. Sen pratade vi verksamheten efter lunch och däremellan knaprade vi på kakbuffén en trappa ner eller stoppade i oss hallon och lakritsbåtar. Snacka om förutseende företag som bjussar på sånt! Dit vill man ju absolut komma igen :) Efter hela den dagen var det dags för mingel på Cattas balkong men eftersom regnet öste ner fick vi mingla inne i lägenheten vilket inte var helt fel, och vilken utsikt! och hur gott kan egentligen dadlar med philadelphiaost vara? Hur gott som helst kan jag meddela!!!! Och hur mätt var jag när jag kom hem? hur mätt som helst!

100 möjligheter

Lånade Ge ditt barn 100 möjligheter Istället för två! : om genusfällor och genuskrux i vardagen av Henkel och Tomicic på jobbet. Den var snabbläst och oerhört intressant. Jag skulle gärna vilja att Oliver fick en mer jämställd uppfostran eftersom jag ser små tecken överallt i samhället att flickor och pojkar, kvinnor och män, tanter och gubbar - behandlas olika. Jag har ibland häftiga debatter om rosa och blå kläder och bilar och dockor med några av mina vänner som är tvärsäkra på att sånt är biologiskt. Jag tror att dom blundar och inte ser hur mycket vi vuxna och samhällets värderingar och normer påverkar våra barn. Men jag har också mest blå och bruna kläder till Oliver hemma och han fullkomligen äääälskar bilar! bilar bilar bilar är det enda han tjatar om ibland (förutom kakor) och vi har ju förvånat undrat lite varför. Men jag kan bara inte tro att det är biologiskt på det sättet, för hur länge har vi egentligen haft bilar och motorfordon i samhället? några hundra år, max? Hur kan det ha uppstått en biologisk gen där på dom knappa åren undrar jag. Och vad gäller kläderna beror det ju på att affärerna maskar och säger att alla kunder efterfrågar en uppdelning av tjej och killkläder. Lustigt nog önskar nästan alla småbarnsföräldrar jag känner att det skulle finnas mer unisex i klädaffärerna och det är inte svårt att gissa att affärerna tjänar på upplägget. Det är där skon klämmer. Den här boken tar inte bara upp såna (små)saker utan all ojämställdhet i hur vi och andra bemöter våra barn, hemma, på förskolan, i lekparken, i skolan, bland släkt och vänner. Folk på gatan. Ja allt är helt uppdelat och många gånger helt i onödan och inte på något bra sätt när man väl börjar se mönstret. Jag ska försöka att anamma några av alla tips som ges i boken men det verkar vara ett heltidsjobb. Jag tror inte att Oliver mår dåligt av att leka med bilar i sina blå kläder så jag tar ett steg i taget :)