The great Gatsby

Efter att ha sett Den store Gatsby på bio blev jag sugen på att läsa om boken, det var många år sen sist. Den är en klassiker, skriven av F. Scott Fitzgerald som även skrev Det sällsamma fallet Benjamin Button som sen även den filmatiserades med bla. Brad Pitt. Jag har ju sett båda och det är två riktigt bra filmer. Den store Gatsy, eller The Great Gatsby in english, ger en blandad bild av 1920-talets USA, dels överklassen på Long Island och sen baksidan av New York, "the valley of ashes", en sotig industriplats där underklassen huserar. Boken handlar om Gatsby men vi får lära känna honom genom den unge oskuldsfulle Nick Carraway som kommit till NYC för att arbeta med aktier. Han dras in i en hela annan värld än den han är van vid och är den som kommer Gatsby närmast. Åtminstone är det vad han tror, Gatsby visar sig vara en man med många sidor. En båda glad, sorglig och ganska tragisk historia. Var bättre än jag mindes den, kanske behövde jag några år på mig för att "förstå" den.

Kepler

Ja, sommaren präglades av deckarläsning, när det gäller böcker. Författarparet Alexander och Alexandra Ahndoril har ju skrivit ett antal, sjukt populära, psykologiska thrillers under skrivna pseudonymen Lars Kepler. Nu var det dags för fjärde delen, Sandmannen. Den här gången får kriminalkommissarie Joona Linna möta någon han helst har velat glömma, seriemördaren Jurek Walter. En osannolik person som jag verkligen hoppas aldrig har existerat i vårt "väna Sverige". Man vill ju lätt tro att här inte ryms såna psykopater. Det gör det säkert, men kanske inte så djävulska som just Jurek Walter. :) Som vanligt är boken smockfull av kapitel med cliffhangers i överflöd. Trots det är den ganska spännande och pulsen går upp lite extra ibland. Paret Ahndoril har hittat sin genre och lär fortsätta producera sådana här deckare. Slutet flaggade för en fortsättning med just Joona Linna. Så ska man läsa den eller inte? Tja, varför inte.

Sommarpratare

Som vanligt kommer jag igång och lyssnar på årets sommarpratare i slutet av sommaren, genom att ladda ner pod-versionerna. Mycket praktiskt! nu när jag börjat jobba dessutom och åker buss morgon och eftermiddag hinner jag lyssna i mobilen. Annars funkar det utmärkt framför datorn vid en del rutinarbetsuppgifter. Det som slår mig är alltid hur roligt det är att bli överraskad! Att lyssna på någon utan att ha någon uppfattning om vem personen är eller vad han/hon ska prata om. Och få en enorm positiv feeling! Ibland även med personer man mycket väl vet vilka dom är men de överraskar ändå totalt med sitt sommarprat. Sen vet jag inte om redaktionen för Sommar har ansträngt sig extra mycket för att få ihop ett så blandat gäng som möjligt för när jag börjar lyssna märker jag hur olika vi människor är, vilka olika liv vi lever! vilken bakgrund vi har, hur uppväxten blir, vilka val vi gör i livet, vilka val som livet gör åt oss. Det är rätt fascinerande. Samma sak händer med mig varje år, jag får en kick och känner att det faktiskt finns plats för mig också, man behöver inte vara likadan som någon annan för att betyda något. Man kan vara precis som man är! Jag gillar Sommarprogrammet starkt och har några livsöden kvar att lyssna på med årets värdar. Och visst har jag några favoriter men de håller jag för mig själv :)

Från SR:s sida: http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=2071&grupp=8277

Busfrön

De här två busfröna har jag spenderat sommaren ihop med och det har varit både härligt, soligt, svettigt, bråkigt, roligt, jobbigt, lätt, sent, mycket, litet, hemma och borta. En riktigt bra sommar! Men nu har jag börjat jobba igen och det är faktiskt bra det med. Men ibland saknar jag busfröna på dagarna men då är det desto roligare att komma hem och krama dom sen!

Deckarsommar

Jahapp, den här sommaren skulle jag ju ligga i hängmattan och bara läsa en massa bra böcker! hur gick det med det egentligen? Jo hela sommaren har gått åt till dels en hel del trevliga aktiviteter men främst till att jaga Leo "överallt" Holmberg och rädda honom från diverse faror. Så jag har tillbringat kvällarna åt att läsa deckare på ipaden istället. ENBART deckare, Arne Dahl närmare bestämt. Det började med en, och sen blev det en till och en till och ja nu är jag inne på min nionde... Är de bra då? Bara den saken att jag snart har plöjt nio böcker svarar kanske på den frågan. Ja, Arne Dahl är bra. Kanske inte sjukt, fantastiskt, otroligt asabra, men bra. Och nu har jag bara en sista bok kvar i serien om A-gruppen som de kallas. Sen har han skrivit en massa fler så ni behöver inte vara oroliga, jag kommer inte att stå utan Arne Dahl. Däremot står jag ju helt utan boktips att tipsa om i Boråskuriren i höst men det är en helt annan sak, nu har jag tagit tag i min ångest och börjat läsa annat, parallellt... För Arne Dahl är lätt beroendeframkallande och jag är en känd sommar-deckar-läsare dessutom. Det blir nästan alltid så här... Dahls serie om A-gruppen, en samling udda, lätt dysfunktionella poliser från spridda delar av landet sammankallas för att ta tag i ett brott inom den nybildade avdelningen - A-gruppen, Rikskriminalens specialenhet för våldsbrott av internationell art. Där börjar historien och det ena efter det andra otroliga brottet uppdagas och sammankopplas och löses naturligtvis av denna A-grupp. Kul att följa dem både som poliser och brottsuredare och samtidigt som privatpersoner. Det händer en del i deras liv. De är lättlästa och jag har helt och hållet fastnat för e-böcker på ipaden. Det trodde jag nog inte riktigt om mig själv men det går ju strålande! ett smidigt sätt att bara via webben gå in och låna en e-bok förslagsvis på sitt eget eller andra bibliotek och sen bara ladda hem och läsa. Det kommer jag att fortsätta med och det känns bra att veta att bara man har paddan med sig, har man något att läsa.