17 februari 2009
Det dåliga samvetet har börjat...
I morse var jag aningen stressad, ett stycke motsträvig unge skulle lämnas på dagis, jätteledsen, kramig och trött. Bilen skulle sen köras till verkstan för översyn eftersom en varningslampa som inte borde vara tänd var det, antipollution fault, blinkar det på displayen. Är det inte alltid det när man kör bil egentligen? Ur avgassynpunkt menar jag... svärfar mötte i alla fall på verkstan och körde mig till jobbet och jag var här prick 07.49, inte illa! 10 minuter senare ringer dom från dagis. Oliver har feber, 38.5... Det var därför han var så omöjlig i morse och grät när jag lämnade honom. Det dåliga samvetet slog till direkt. Och det är väl så det kommer att bli nu, resten av livet. Man kan inte alltid upptäcka att barnen är sjuka på morgonen, men det känns som att man borde... Nu löste det hela sig bra ändå eftersom favoriten farmor genast susade ner till dagis och hämtade och om någon timme kommer pappan hem och lagar köttbullar. Den allra bästa lösningen hade förstås varit att inte stressa iväg i morse, låta Oliver sova ut, pejla läget, se om han var sjuk eller bara ovanligt klängig. Men så funkar det ju tyvärr bara i den bästa av världar, där man inte behöver rusa till jobbet, lämna bilen på verkstan, passa tider osv. Men man lär sig kanske till nästa gång!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Vad underbart det måste vara att ha en farmor så nära och som kan ställa upp!
Jag förstår om du har dåligt samvete, men det är ju inte så lätt att veta hur de mår de små liven. Jag hade gjort likadant. Nu ordnade ju allt sig bra ändå och Oliver tog garanterat ingen skada. Vilka superföräldrar och superfarmor Oliver har!
Ja vi har tur som har farmor! Och det bästa är ju att Oliver o farmor verkligen gillar varann. :)
Skicka en kommentar