Bodström och skrivandet

Igår läste jag ut Tomas Bodströms Rymmaren. Jag har surfat på nätet efter recensioner på boken och alla verkar enstämmiga, Bodström är ingen litterär gigant direkt. Men han vet ju vad han pratar om när det gäller rättsväsendet, regeringen och kriminalvården. Det här är ju kanske en extrem bild av allt detta (hoppas jag innerligt) men det märks att han är politiker och har varit justitieminister. Boken blir ganska sågad på många håll men jag vet inte om den är sämre än Liza Marklunds deckare t.ex. Lustigt men träffande nog är det hon som rekommenderar boken på omslaget... Men inget litterärt mästerverk direkt och jag är inte direkt kompis med hans gestaltning av karaktärerna i boken heller. De är ganska stereotypiska och förutsägbara. Det enda roliga är egentligen att han ger sig själv en skrapa i boken då han beskriver hur dålig hans egen presskonferens efter Göteborgskravallerna var, lite humor har han allt. Jag är ju ett stort fan av svenska deckare som ni säkert har märkt vid det här laget men just Bodströms kan man faktiskt hoppa över. (precis som Liza Marklunds enligt min mening)