Reflektioner från bokmässan

Men vad surrades det om på bokmässan i år egentligen? Årets tema Afrika märkte jag inte mycket av när jag var där lustigt nog. Men det har pratats en del och stått en hel del över allt och gårdagens Babel innehöll ju i stort sett mest inslag från temat. Det buzzades en del på internationella torget på mässan men visst borde det ha märkts mer i övrigt? Allt var sig istället likt från förra året, samma montrar, samma utseende och nästan samma människor som intervjuades i stolarna. Jag sammanstrålade med gamla kurskompisar som mest är inriktade på barn i sina arbeten som bibliotekarier. Det är alltid intressant att höra om, bokmässan har ju ett stort barntorg där jag tycker det finns mycket, men avsaknaden av bra faktaböcker för barn är tydligen stort. Beror det på att det inte finns några eller beror det på att de inte representeras på mässan? Vi lyssnade på några korta föredrag på Nallescenen där jag alltid förbluffas över vilken tanke som ligger bakom de flesta barnböcker, det är inte konstigt att svenska barnböcker oftast betraktas som otroligt bra. På många korta föredrag eller intervjuer blir det oftast dåligt ljud om man hamnar långt bak som vi gjorde när Sofi Oksanen intervjuades. Hon har nog det i särklass coolaste utseendet på bokmässan! Jag är sugen på att läsa senaste boken Utrensning. Den har fått otroligt stor uppmärksamhet trots, som författaren själv sa, det lilla ämnet som rör Estland och att boken är på finska. Men nordiska rådets litteraturpris smäller ju rätt högt, det är en hel del prestigefyllda namn i den listan. I år kändes det även som att seriehörnan har svällt en del och att det överlag är bokförlagens mässa. Biblioteken hamnar lite i skymundan eller så får de pimpa sina montrar för de syns inte i allt surr. Som vanligt på mässan kan man ingenstans ana att bokförsäljningen minskar, här är det all in!

Nu har höstmarknaden i Borås satt igång, på morgonen fick jag kryssa mellan stånden för att komma till jobbet. Hittade bland annat det här stället som ju lät förträffligt bra! Eller betyder det att jag är rökt? :)

Bokmässan

Årets bokmässa toppas här med två fantastiska bilder, eller vad sägs om Janne i fluffig väst? och idolbild med Mumin och Lilla My. I övrigt har det blivit mycket kaffe, böcker och pyssel till Oliver, lyssnande på bl.a. Sofi Oksanen, Pernilla Stalfeldt och Martina Haag. Mingel och lunch med kollegor, gamla kurskompisar och idel kändisar. Och okändisar. En låååång dag som gjorde mina fötter trötta men jag tröstade kroppen med en hallonsorbet.

När jag blir stor...

Mamma påstår att när hon frågade mig om jag kunde hjälpa till med olika saker hemma när jag var liten så svarade jag alltid - nä det där kan du göra själv för jag får ändå göra allt det där när jag blir stor. Hm, bra svarat av mig tycker jag! För nu sitter jag här och är "stor" eller "vuxen" eller vad 17 det kallas och måste göra allt det där jag inte vill göra som diska, städa, rensa i trädgården, betala räkningar, röja upp, ringa banken, brottas med försäkring och elbolagsval och mycket annat. Livet har blivit så komplicerat, ibland önskar jag att jag var lite igen och bara kunde säga nej till allt :)

Skulpturvandrat

Idag var sista dagen på Borås skulpturvandring så vi passade på. Vi grundade med a la carte på La Copita och sen tog vi en runda. Oliver var med hela tiden och har nu insupit lite kultur, fast det kanske var mer spännande att se på folklivet i centrum idag tack vare Kretsloppet. Lite roligt att turista i sin egen stad. Vi började vi Pinocchio där Stefan fick en ny kompis, en alkoholpåverkade fd. heroinist som tyckte vi skulle lyssna på honom istället... men han tappade vi bort på vägen och sen fick vi en gedigen guidning av en entusiastisk man. En del skulpturer var inte i sitt rätta element riktigt, omgärdade av staket eller som Tony Craggs Declination vid Sandwalls plats. Idag var det trångt om saligheten! Och vem kom på idén att ställa upp en vagn som sålde brända mandlar bredvid, snålvattnet rann... men jag håller mig till smaksatt mineralvatten, halleluja vilken fest... Visningen avslutades egentligen vid Olle Brandqvists Stenhuvud där vi fick ett snack med konstnären själv som stod och slipade ytan. Men vi fick några extranummer och tackade för oss utanför mitt kära bibliotek och den "late studenten". Så idag har vi varit kulturella så det förslår - nu ligger vi snart i soffan och kollar på skräpteve, det är inte illa det heller!

Nu är det val

Photo: Welles14 från engelska wikipedia.org

Nu är det snart val och valdebatterna avlöser varann på bästa sändningstid i tv. LOVEFILM.SE har roat sig med att sätta ihop en drömregering av fiktiva karaktärer. Användarna har fått rösta. Så i en kommande regering är Gandalf statsminister och Robin Hood finansminister. Jag vet inte riktigt hur man tänkte när Willy Wonka ska bli socialminister men why not. :) Vi får väl se hur det blir på söndag.

Igelkottens elegans

Igår läste jag ut Igelkottens elegans av Muriel Barbery. En fantastisk liten bok! En kompis rekommenderade mig att läsa den för evigheters evigheter sen och nu blev det faktiskt av. Jag är egentligen inget stort fan av språket franska men bara titeln lockar ju till läsning! L'élégance du hérisson, smaka på den ni.... En underbar historia som egentligen mest utspelar sig på några futtiga kvadratmeter i en fastighet i Paris. Reneé Michel är portvakten som levt nästan hela sitt anspråkslösa liv i detta hus och skött om hus och invånare. Men hon lever ett dubbelliv kan man säga, hon är inte den typiska obildade och osofistikerade portvakten som alla tror utan istället har hon full koll på konst, litteratur, musik och filosofi. Hon är helt enkelt en tänkande människa som gör allt för att hålla skenet uppe utåt sett, hon vill inte bli störd. Men ödet vill annorlunda med madam Michel och hennes vägar korsas med en del udda personer som kommer att betyda mycket för henne och som gör boken dynamisk. Läs den!

Kanske en vindsvåning ändå?

Igår var snickarna här och lurade runt på vinden. Vi diskuterade hur arbetet skulle gå till. Förhoppningsvis kommer de igång i mitten av oktober och är klara (någorlunda) före jul. Sen följer tapetsering och övrigt för oss själva men då är i alla fall grunden klar! Väggar, tak och golv på plats. Egentligen har vi ju redan i dag för stor yta för bara oss tre men man sparar ju på sig så in i bängen med grejer genom åren! Så ska vi bara inreda vinden för att få mer utrymme för vårt stuff? Ja kanske det, och för att få lite mer utrymme att förvara mamma och pappa på när dom är här, kanske få till ett sjysst hobbyliknande rum, teverum, ett extra badrum (så småningom) och mer förvaringsutrymme. Det blir nog bra, men visst kostar det...

När jag fyller 40 ska jag vara snygg, rik och lycklig (och yngre)

Det skulle kunna vara ett mantra för mig, men jag vet redan nu att det kommer att misslyckas :) Men boken är skriven av Gunilla Bergensten som även skrivit Familjens projektledare säger upp sig. Jag flaggade ju i det förra inlägget för att det här skulle bli ytterligare halvförvirrad läsning om 40-årsålderns vedermödor. Och det är det kanske i viss mån men den är aldrig trist eller jobbig utan rolig att läsa. Tror att upplägget som dagbok gjorde sitt till med den här boken, annars blir det ju lätt en reprisering av uppvaknande-kvinna-i-40-årsåldern-gnäll-med-kompisar-kris-handling. Men det här funkar bra och jag läser igenom hela boken på en kväll. Den ger inga pekpinnar eller svar på problem men genererar däremot några frågor som man kan fundera på själv. Det är ju nåt som händer vid 40-årsåldern verkar det som, det kan man ju förstå utan att läsa den här boken men den ger faktiskt lite perspektiv på tillvaron. I DN skriver författaren "Jag konstaterar att jag gick över till andra sidan och att det var varmt där. Det var trevligt och trevliga människor och ett väldigt trivsamt sätt att leva att bli 40". Det låter ju betryggande :) Något jag tänkte särskilt på var hur många som egentligen "renoverar bort sina liv" i tron att det är just livet, bara man får ett till badrum eller fixar uterummet så kommer vi att bli lyckliga. Istället blir det oftast det omvända, alla i familjen blir helt slutkörda av stora renoveringsprojekt och det visar sig oftast när det är klart att det faktiskt inte gjorde någon djup inverkan på livskvaliteten... eller lyckligheten... Det bara går åt en massa pengar som man måste låna på banken och sen måste betala av så man kan inte göra någonting annat än jobba. Hm, det lät dystert. Särskilt nu när vi precis fått ja från banken att låna mer pengar och sätta fart med vindsvåningen. Men vi lejer bort arbetet i alla fall så kanske vi har mer ork att vara lyckliga under tiden :D

Sirila gentlemän

Under sommaren slank även Sirilia gentlemän sökes av Karin Brunk Holmkvist ner och jag tillhör nog fortfarande inte målgruppen (än) men tycker att hon har humor. Lättläst, lättsmält och skojigt - och lite sorgligt. "Jag skriver humoristiska böcker om samspelet mellan människor som varit med ett tag" säger författaren själv och det är precis så det är, huvudpersonerna är ofta i den "översta åldern" och de hittar på tokigheter i sakta mak, lite Miss Marple. Även Anna Janssons senaste Först när givaren är död lästes ut i somras och jag gillar kriminalinspektör (snart kan jag nog alla titlar inom polisväsendet utantill...) Maria Wern. Och jag gillar Gotland. En bra kombination! Men visst blandas alla svenska deckare ihop, vem är vem? var utspelar den sig? osv. Det blir ett enda sammelsurium. Men det går oftast bra när man väl kommit igång, värre är det när man står i bokhandeln eller sitter på nätet och stirrar sig blind på baksidestexten. Hm, har jag läst den här eller var det kanske en annan??? hm.

märkligt himmelskt fenomen...

Jag är en bokmal, yes I am...

Herre gud vad du läser säger folk ofta. Och det stämmer, jag läser hur mycket som helst! I väntan på operationen hann jag läsa halva Jo Nesbøs Kackerlackorna och även om jag kanske har tröttnat lite på den stereotypa avdankade alkoholiserade kriminalpolisen så kan man inte annat än gilla den kärva Harry Hole. Lite äcklad blir man av att läsa om sexindustrin i Thailand, Bangkok närmare bestämt i den här boken, men det är nyttigt. Blä! Bra deckare i alla fall men på nåt sätt måste författaren ha gjort ett uppehåll just med Harry Hole bra många år för det här är andra delen och den första läste jag för många många år sen. Den utspelade sig i Sydney, Australien och hettte Fladdermusmannen. Innan jag pös från jobbet hann jag norpa tredje delen av Johan Theorins kvartett om Öland, Blodläge. Han har en förmåga att skapa någon sorts mystisk stämning i sina böcker och den här var inget undantag. Men jag tycker fortfarande den första, Skumtimmen - var allra bäst. Denna gången handlar det om älvor och andra lite övernaturliga väsen. Men framförallt om längtan efter ett normalt, friskt liv och det skumma förflutna. Ska bli roligt att läsa den sista delen som enligt Theorins hemsida ska heta Rörgast. Det åtstår ju att se. Senast igår läste jag ut Pernilla Glasers 40 minus. Tänkte den kunde passa mig men herre gud vilket tjat... I somras lyckades jag få på syntolk när jag skulle se Bröllopsfotografen på dvd och den här boken var ungefär som just syntolk. Man blir fullkomligt pepprad med information om vad som händer och sker, hinner inte tänka själv en sekund. Boken gick i raketfart och det enda som avhandlades var Emma och Jimpas förhållande... hm, jag vet inte ja, jag hade nog helt andra förväntningar på den här boken och i slutändan så hade det räckt att läsa på baksidan för att få veta hur den slutade på nåt sätt. Summan av kardemumman är att bara för att man har ett bra jobb, en bra snygg kille, vacker lägenhet o gott om vänner så blir man inte lycklig för det. Nä, inga news där inte. Frågan är om jag ens orkar läsa ut När jag fyller 40 ska jag vara snygg, rik och lycklig (och yngre) som jag precis börjat på. (stefan tycker det var många böcker om 40 nu och undrar nog om jag hamnat i nån sorts livskris...) De tuggar på om samma sak om och om igen. Livet blir liksom inte bättre för det :)

I´m back!

Jag är tillbaka och allt har gått bra. Fyra små hål i magen blev det och allt gick som det skulle. Och det bästa är att jag nu med gott samvete kan ligga på soffan och kolla Dexter (tack för lånet Kakan!) och läsa alla tusen böcker som jag lånat och äta lite godis, för lite godis och glass får man ju äta, det är ju trots allt särskilda omständigheter, den klausulen måste ju finnas även i Viktväktarnas manifest.

Pausbild

Imorgon är det dags, då ligger jag på operationsbordet och sover. Hoppas att allt går bra, det får man liksom förutsätta. Eller som jag sa till syrran idag, man får ju lita på att dom vet vad dom gör :) Jag kör en pausbild här tills jag är tillbaks!