Hatet av Maria Sveland är ingen rolig läsning. Boken är dessutom sprängfylld av fakta och hänvisningar till olika saker så jag kanske inte skulle kalla den lättläst. Men den är kort och den är innehållsrik och framförallt är den viktig. Men återigen misstänker jag att de som egentligen borde läsa boken inte gör det. De är fullt upptagna med att näthata Maria Sveland och alla andra som för kampen för ett jämställt samhälle. Eller så är det just de som de gör, läser boken alltså, men knappast i dess ursprungliga syfte. Utan för att få stoff till sin egen kamp - att fortsätta näthata. Och det är det som är så sorgligt, allt det där hatet som sipprar omkring och tar sig ganska otäcka former för de drabbade, allt hat som man undrar var det kommer ifrån? Jag tvivlar på att alla plötsligt hatar mer bara för att Internet finns men däremot är det ju betydligt lättare att göra det, särskilt anonymt. Som bok är det inget litterärt mästerverk och det var det förmodligen inte tänkt att vara heller, och det är inte heller ett manifest utan snarare en bok som kort och gott talar om att så här ser det ut i samhället idag. Det är skit och pannkaka och eftersom nätet bara växer är det ett problem som vi måste komma tillrätta med. Kommer vi att göra det eller ej, det vet jag inte men vi kan i alla fall ta ställning mot det. Med andra ord - jag hatar näthat! Och det gör jag utan att hota någon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar