Jämställdhet och kakbuffé

Igår hade vi heldag på Pulsen med jobbet. Gabriella Fägerlind, mångfaldskonsulent (kanske man kan kalla henne??) pratade om just mångfald och jämställdhet hela förmiddagen vilket var oerhört intressant och tankeväckande. Sen pratade vi verksamheten efter lunch och däremellan knaprade vi på kakbuffén en trappa ner eller stoppade i oss hallon och lakritsbåtar. Snacka om förutseende företag som bjussar på sånt! Dit vill man ju absolut komma igen :) Efter hela den dagen var det dags för mingel på Cattas balkong men eftersom regnet öste ner fick vi mingla inne i lägenheten vilket inte var helt fel, och vilken utsikt! och hur gott kan egentligen dadlar med philadelphiaost vara? Hur gott som helst kan jag meddela!!!! Och hur mätt var jag när jag kom hem? hur mätt som helst!

Shetlandsöarna lockar

Jag har läst några deckare från Shetlandsöarna. Det är författaren Ann Cleeves som har skrivit en kvartett, men jag har än så länge bara läst tre, den sista är inte översatt än vad jag vet. Jag blev vansinnigt nyfiken på Shetlandsöarna efter detta, måste erkänna att jag hade väldigt lite koll på dem innan. I de här böckerna är det poliskommisarie Perez som håller i trådarna och försöker nysta i mestadels familje- och grannhemligheter. Här ligger många hundar begravda må jag säga. Jag gillar att Shetlandsöarna skildras på två sätt, dels som det lite ensliga, karga och nästan tillbakasträvande samhället och dels som en fantastisk plats att bo på med häftig natur och en stark sammanhållning. Lite av varje med andra ord. Som vanligt kretsar böckerna kring ett gäng personer som återkommer i varje bok men samtidigt får vi lära känna nya människor som på något sätt hör samman med någon av de "vanliga". Ett bra grepp som gör att man blir nyfiken på hur pass dramatiskt varje familjedrama ska sluta. Läs dom gärna!
Svart som natten
Vita nätter
Rött stoft

Skördetid

Idag har Oliver och jag varit ute i trädgården och skördat mogna (amerikanska) blåbär och "tama" björnbär och det kommer att bli många många fler!!! Blåbären är jättegoda men björnbären är sura som f*n. Men det verkar inte bekymra Oliver nämnvärt, han stoppar glatt i sig dom ändå. Synd att vi inte har den vilda sorten, för trots taggar är dom ju fasligt goda! Jag funderar på om jag inte ska göra sylt av resten eftersom det blir så mycket.

100 möjligheter

Lånade Ge ditt barn 100 möjligheter Istället för två! : om genusfällor och genuskrux i vardagen av Henkel och Tomicic på jobbet. Den var snabbläst och oerhört intressant. Jag skulle gärna vilja att Oliver fick en mer jämställd uppfostran eftersom jag ser små tecken överallt i samhället att flickor och pojkar, kvinnor och män, tanter och gubbar - behandlas olika. Jag har ibland häftiga debatter om rosa och blå kläder och bilar och dockor med några av mina vänner som är tvärsäkra på att sånt är biologiskt. Jag tror att dom blundar och inte ser hur mycket vi vuxna och samhällets värderingar och normer påverkar våra barn. Men jag har också mest blå och bruna kläder till Oliver hemma och han fullkomligen äääälskar bilar! bilar bilar bilar är det enda han tjatar om ibland (förutom kakor) och vi har ju förvånat undrat lite varför. Men jag kan bara inte tro att det är biologiskt på det sättet, för hur länge har vi egentligen haft bilar och motorfordon i samhället? några hundra år, max? Hur kan det ha uppstått en biologisk gen där på dom knappa åren undrar jag. Och vad gäller kläderna beror det ju på att affärerna maskar och säger att alla kunder efterfrågar en uppdelning av tjej och killkläder. Lustigt nog önskar nästan alla småbarnsföräldrar jag känner att det skulle finnas mer unisex i klädaffärerna och det är inte svårt att gissa att affärerna tjänar på upplägget. Det är där skon klämmer. Den här boken tar inte bara upp såna (små)saker utan all ojämställdhet i hur vi och andra bemöter våra barn, hemma, på förskolan, i lekparken, i skolan, bland släkt och vänner. Folk på gatan. Ja allt är helt uppdelat och många gånger helt i onödan och inte på något bra sätt när man väl börjar se mönstret. Jag ska försöka att anamma några av alla tips som ges i boken men det verkar vara ett heltidsjobb. Jag tror inte att Oliver mår dåligt av att leka med bilar i sina blå kläder så jag tar ett steg i taget :)

Särtal?

Det finns ju något som heter särskrivning men finns särtal? Det är i alla fall något som Oliver pysslar med just nu. Det kommer fler och fler ord för varje dag och nu har han börjat försöka sig på sammansatta ord, det mest frekventa är ostmacka. Nu har han även lärt sig det mer coola ordet motorcykel. Fast när han säger det blir det liksom en liten paus emellan, motor--cykel. Och det låter lite som en sån där robotröst man får höra när man ska beställa tågbiljetter och helt plötsligt får som förslag Norrköping när man egentligen ville åka till Malmö... m o t o r --- cykel. :) Ja det fullkomligen strömmar ord ur den lilla munnen och nu kommer även mindre meningar som igår morse vid frukost när han säger "uppe fågel!" och ja mycket riktigt, på grannes taknock satt en fågel. Det underlättar nu när vi förstår honom lite bättre. Fast ibland undrar man vad som rör sig bakom pannbenet när han slänger ur sig långa haranger av fullständigt svammel och ser uppfodrande på oss, som att "vad säger ni om det där ni! Roligt :)

Tajt om tid

Igår såg jag något fantastiskt roligt, en tjej i oerhört tajta brallor som hade bråttom till tåget. Ja, ni skulle varit med helt enkelt... haha

Doppler

Erlend Loe är antingen ett geni eller en galning eller möjligtvis både och... Jag ryckte åt mig hans roman Doppler från lästluststället förra veckan och satt och fnissade på bussen hem. Vem kan inte älska meningar som "Men Bongo är usel på memory. Han får verkligen skärpa sig om jag ska orka spela fler gånger. /.../ Han har helt emkelt ingen förmåga att memorera var korten ligger. Jag pekar på dem och förväntar mig att hans ska ge mig en liten vink i form av ett ljud eller en nick eller något, men icke. Inte ett ljud. Inte en nick. Bongo, Bongo, säger jag. Du är inte precis smartast i klassen. Men en bra kompis, det är du. Och en härlig huvudkudde." Ja, till saken hör då att Bongo är en älg! en älgkalv. Doppler som huvudpersonen heter i boken vurpar med cykeln i skogen en dag och inser plötsligt att han klarar sig utmärkt utan den materalistiska och kravfyllda världen utanför skogen. Han flyttar helt enkelt dit, in i ett tält och för att överleva dödar han en älg och äter upp. Men med den älgen följer en älgkalv som blir hans kompis. (och som inte är så bra på memory). En märklig historia med många poänger och trots en del uppenbar tragik så är den fasligt rolig också. Erlend Loe får mig alltid på gott humör och hans Naiv Super hör för alltid till en av mina favoritböcker. Men läs den här också!

Hårt liv som bibliotekarie

När man har en nattsuddare som är minderårig och inte somnar så tidigt får man vara lite kreativ. Ikväll har Oliver sett på Stora maskiner och ätit välling i vårt sovrum medan vi har ätit chips och sett på The Librarian 3 i vardagsrummet. Och jag måste ju säga att det är ett hårt liv att vara bibliotekarie. Man måste freda sig mot vampyrer såväl som maktgalna ryska banditer. Man kan inte tro att man klarar sig undan med att bara kunna SAB-systemet och söka i Cinahl utan här krävs lite mer handgripliga kunskaper om jag säger så. Hädanefter tror jag vi får formulera om våra platsannonser och lägga till kampsport, fäktning och allmän MacGyverkunskap. Något jag även måste tänka på vid nästa utvecklingssamtal!

Laxar på vift!

Enligt DN så är det en massa lax på vift i Canada. Inga sex laxar i en laxask där inte! Utan miljoner lax är saknad. Wantedskyltar uppsatta överallt! Jag undrar bara vilken stackare som har suttit och räknat dom laxar som faktiskt har dykt upp! 600 000 är dom, varken mer eller mindre. Hur vet dom det? Intressant. Dom andra kanske har fått svininfluensa och kolat av på vägen. Hoppas dom dyker upp i alla fall, så att björnarna får något att äta.

Flera dar

Nu har jag jobbat i flera dar! eller i alla fall två... imorgon är jag ledig, min vanliga lediga onsdag och den är väldigt välkommen just nu. Samtidigt som det är urjobbigt att gå upp på morgnarna, organisera transporter hit och dit och försöka få ordning på både hjärnan och skrivbordet så är det ju naturligtvis kul att träffa alla kollegor igen! och börja veckan med tårta är ju inte illa (tack Anita!) och det är inte så dumt att få in lite rutiner igen. Nu är bara den stora frågan om vår lilla icke-rutinare kan tänka sig detsamma...

Nya bus varje dag

Jag har ingen större lust att gå tillbaks till jobbet just nu. Jag vill fortsätta vara hemma och bevittna alla bus och roliga saker som Oliver hittar på. Han är en nybliven tvååring och den åldern är allt bra kul! Visst ryker vi ihop ibland som när han vägrar ha hakklapp på sig och kladdar ner hela tröjan, eller vägrar att ens sätta på sig nån tröja eller byxor... Och lite arg blir man ju när man kommer ut och ser att han rivit loss alla blombladen på min fina pelargon och slängt på grusgången... grrr... men för det mesta är han alldeles alldeles underbar! Som idag när jag stoppar honom i dörren, på väg ut med bästa yllefilten och en soffkudde. Han fick två badlakan istället, dom använde han till att campa på farstubron. Ena handduken fick vara kudde, den andra täcke. Sen kastade han slängkyssar till mig för att markera att han skulle sova. haha Eller som här om eftermiddagen när han vara supertyst i sitt rum länge och jag kikade in. Då satt han under täcket med stövlar på och läste böcker. Helt uppslukad. Han kan upptäcka en traktor eller en ko på flera mils avstånd känns det som. Traktor ropar han plötsligt. Var då? jag ser ingen traktor tänker man då, men när man tittat riktigt noga kan man se kanske ett hjul eller en bit av en traktor som sticker fram bakom nåt hus. Likdant med kor. Det har han verkligen näsa för. Han pratar mer och mer och börjar sätta ihop en del ord som "åka bilen", "uppe där" m.m. Han har lärt sig säga kyckling, sluta (schluta), regna och fotboll under semestern. Och han har ätit upp halva svartvinbärsbusken med blandat resultat... Ja ni kanske förstår att jag hellre skulle vilja vara hemma några veckor till än att sitta på jobbet och beställa fjärrlån, men jag har ju åtminstone mina onsdagar!!

Join the U2 spaceship

I går var vi på U2´s konsert på Ullevi. Självklart valde vi den bästa kvällen (eller så var det så att vi inte fick biljetter till första, minns inte riktigt hur det var...) med skönare väder och ett bättre U2. :) Jag var lite tveksam till den gigantiska scenen, the Claw, när vi kom in på Ullevi men under kvällens gång blev jag faktiskt lite impad. Den var rätt cool!!! Stefan hade kommit ihåg att ta teaterkikaren med sig och genom den såg man riktigt bra, annars hade vi ju platserna så långt ifrån scenen man kan komma utan att sitta utanför Ullevi... Bono var lite hes och The Edge gitarr skrällde lite i början men annars var det en härlig kväll. U2 är ju alltid U2 och igår hade dom (kanske för min skull???) lagt till min favoritlåt New years day på sin setlist. Yes! Som vanligt när det är så bra vill man inte gå hem utan hoppas att kvällen aldrig ska ta slut. Men det gjorde den naturligtvis och det som var bra var att vi hade haft sån tur att vi fick plats i Ullevigaraget och kom snabbt ut på vägen hem till Borås. Såg idag att The Edge hade twittrat lite från Göteborg.

Sista delen

Det var ett tag sen nu som jag läste ut sista delen i Twilight, Så länge vi båda andas, men jag har glömt att skriva om den. Jag har ivrigt följt Edward och Bellas framfart bland vampyrer och vargar men i början av sista delen kändes det som att det hade spårat ur. Det blev mer vampyrer verses alien... Ni kommer att förstå vad jag menar om/när ni läser den. Men man kan ju inte bara sluta sådär mitt i, när man är så nära slutet! Och trots alla ständiga upprepningar och fåniga smörbeskrivningar så bättrade sig del 4 och slutade helt ok. Det är ju trots allt lite spännande med vampyrer, i alla fall såna som försöker att leva hyfsat normala liv och inte blodtörstigt kastar sig över allt och alla och suger bloooooooooood!!! Men jag har funderat på vad det är som gör att hela den här Twilight-hypen har kunnat bli så stor? Vad är det som gör att Stephenie Meyers böcker läses av miljoner tonåringar? och hur har filmerna redan kommit att kultförklaras? Jag förstår det inte till 100% men kanske har det nåt att göra med det som Stefan kläckte ur sig när vi sett filmen av del 1. Att Robert Pattinson som spelar Edward Cullen är en sorts blandning av Dylan och Brandon från Beverly Hills 90210. Och vad kan locka mer än det??? en perfekt hybrid av coola Dylan och den reko men ändå lite sexiga Brandon från Bevvan? Där har vi ju konceptet klart. Nu fattar jag plötsligt varför allt tonårstjejer dreglar efter vampyren Edward och skriker som besatta på MTV-galan. Jag må vara för gammal för den här Twilight-grejen, men jag minns min Bevvan som det var igår! Åh Dylan... vart tog du vägen???

Hemma igen

Nu är vi hemma igen efter en vecka i Kalmar med omnejd. En liten roadtrip med våra bästa vänner och myspys i Christel o Lars stuga. Vädret har varit ganska blandat får man väl säga men det har faktiskt inte regnat mycket och mitt i veckan och på slutet fick vi strålande sol och bad. Vi har hunnit med lunch i Oskarshamn, glass och stros i Västervik, shopping i Kalmar och på Kosta outlet och softande och grillning varje kväll i stugan. Oliver är ingen badkille direkt utan löser hellre korsord eller sudoko på torra land men han var faktiskt i vattnet upp till knäna en dag, det var en bil som lockade såklart... Glass och jordgubbar har det mumsats på friskt och vi har turats om att sova tillsammans i stora sängen och kissat bakom husknuten (sorry Christels grannar om ni såg oss) mitt i natten. Vi har haft sniglar, svarta och leopard (panter) sniglar på altanen varje kväll. Det verkar vara ett sniglarnas hangout/samlingshak. Vi har stått i den långsammaste kön någonsin in till hamburgerstället på Ölands djurpark. UNDVIK DEN VAD NI ÄN GÖR! (matstället alltså, inte Ölands djurpark). Vi har badat i Östersjön på härliga sandbottnar och studerat småräkor och spigg. Vi har spelat Uno och Yatzy och surfat på mobilen. Vägen till andra sidan landet (bästkusten som jag kallar den) var ganska lång och seg, ingen motorväg där inte och man hann läsa många härliga ortsnamn som Reftele, Nessesmo och Klo. På kustremsan upp mot Västervik får man sällan svänga vänster och så många spanska svängar har jag inte sett sammanlagt sen körskoleboken. Många tyskar trängs i härliga Småland och det dröjde innan vi fick höra äkta småländska. Jag hann låsa in nyckeln nästan första dagen och det var rena turen att Christels familj var hemma... :) Ica i Rockneby visade sig vara värsta high tech-stället med elekotroniska prislappar och världens längsta allé ledde till Björnö slott (som Stefan först trodde var Björnes slott). Hur som helst en härlig vecka där Oliver o Edvin har lattjat och Oliver har lärt sig säga regna, kossa mu och schluta! Men nu är det skönt att vara hemma igen.

Födelsedag x 2

Japp, nu har vi flaggat tre dagar i rad och firat i två. :) Oliver fyllde 2 år igår och jag onämnbar ålder i dag :) Igår hade vi tur med vädret och kunde vara utomhus hela kalaset som firades traditionsenligt med varmkorv med bröd och sen jordgubbstårta. I år var det inte lika stort kalas som förra året men det blev ändå många, hela tjocka familjen plus närmsta vännerna. Imorse var det min tur, blev som vanligt firad på sängen (fast alla foton är konfiskerade) med sång, tårta, kaffe och en sprillans ny cykel. Sen var det god mat och familjemiddag här hos oss. Jag hann även med en premiärtur med ovan nämnda cykel och hamnade mitt i ett hällregn :) Oliver har haft jättekul när kusinerna bott över här några nätter men det har nog varit lite mycket att stå i för igår somnade han som en sten efter 2 minuters film på kvällen... Imorgon är det vardag igen men fortfarande semester vilket känns härligt!
Oliver äter jordgubbstårta...

Harry Bosch

Nu är jag tillbaka i Sandared igen efter några dagar i Stockholm med omnejd, några riktiga slappardagar... Innan semestern frågade jag Kakan om hon hade något bra boktips för sommaren och hon undrade om jag hade läst något av Michael Connelly. Det hade jag inte så jag hittade en pocket i läslusthyllan och lånade med den hem. Jag läser mest svenska eller nordiska deckare annars men redan från sida ett var jag fast. Förmodligen är det inte helt enligt protokollet att börja mitt i en serie men nu gjorde jag det eftersom det var den här boken som fanns tillhanda. Boken heter Dödens stad och är en Harry Bosch-deckare. Harry heter egentligen Hieronymus Bosch, döpt efter den mysko holländska målaren från 1500-talet. Och det är all info jag har hittat om detta. Är lite nyfiken på varför hans mamma döpte honom efter någon som målar så vansinniga tavlor. När jag läste konstvetenskap på 90-talet så hade vi en väldigt entusiastisk professor som älskade Hieronymus Bosch. Han var lyyyyrisk över hans gotiska konstärskap. Jag var inte lika lyrisk men däremot fascinerad över hur man kunde måla så obehagliga tavlor som porträtterar så mycket ondska och äckliga typer i triptykform. Men på 1500-talet var det inte bara gulliga keruber och mulliga kvinnor utan även just, ondska och helvetet personifierat i konsten. Intressant, men lyriskt? nja... men nu kom jag helt från ämnet, jag skulle ju säga att boken var fängslande bra och jag kommer absolut att läsa mer Connelly och gärna om just Harry Bosch. Jag får väl helt enkelt börja från början. Tack för bra tips Kakan!

Det växer

Nu åker vi till Stockholm några dagar. Årets skörd av röda vinbär är klar, förutom dom som nu ligger i Olivers mage... Stjärnflockan blommar så fint i hörnet och ogräset frodas. Det tar vi hand om när vi kommer hem, hejdå!

När man är ledig...

... kan man ha det så här skönt! Men nu påstod Stefan precis att vinbären var mogna så det är väl bara att ut och plocka. Och rensa i grönsakslandet och sen dags att börja packa lite. På onsdag bär det av till Stockholm några dagar. Men först tror jag att jag ska lägga mig på soffan och läsa lite... :)

Det gick sådär...

Om ni undrar hur det gick med mitt anti-rådjusknep så hade jag för ett dygn sen sagt- det fungerade!!! Men idag ser allting annorlunda ut... det hade precis börjat blir riktigt mycket blommor och lite maffigt i blomlådan (sådär som grannen har liksom) men nu såg jag när jag kom hem att de flesta var avbitna. Men skam den som ger sig, det finns ju mer hår i hårborsten... :)

Ramnasjön

I lördags var Oliver och jag vid Ramnasjön en sväng. Den är fortfarande en av mina absoluta favoritplatser i Borås. Jag var väldigt mycket här när vi bodde på Norrby. Många promenader runt sjön blev det... Men nu var det längesen så det var kul att se vad fint det blivit med vattenfallet och den upprustade fågelkolonin. Där grundarens barn skänkte hela sin förmögenhet till upprustning, undrar vad det innebär för summa?? Trevligt för fåglarna i alla fall. :) Oliver och jag tog två varv och sen matade vi fåglarna med bröd. Och vi hann även med en liten medhavd fika också såklart! Snart ska vi här i Sandared få en liten liten pyttepark också, nere vid stationen där hela området sett fullständigt anskrämligt ut, så det är ju trevligt!