Pickesjön runt

Idag gick vi pickesjön runt på en cacherunda. Perfekt väder och bra väg men vilket djurliv! Oliver blev biten i foten av en myra och sen en mygga... oj oj och bromsar susade runt huvudet på oss här och där. Och dikena svämmade över av mängder av söta smågrodor! Vi tog en del cachar, fikade, ammade och promenerade. Nu är vi helt slut, men det var en fin tur!

Konsten att tvätta bebiskläder

Bebisar har väldigt små kläder, men även väldigt många kläder som hela tiden blir smutsiga och måste tvättas, vi tvättar HELA tiden. Det går ju bra nu när vi bor i eget hus med egen tvättmaskin och torkskåp och torkställning och alltihop. Tänk om vi hade bott i en lägenhet med tvättstuga och tvättid var 14 dag... vilken katastrof! Fast å andra sidan finns det ju massvis med barnfamiljer som har det just så och det verkar ju funka, hm. Och tänk bara hur det var på 1800-talet när man fick ta sin byk med sig ner till sjön och tvaga den mot en sten och sen släpa hem alltihop igen. Hur kul var det? Men jag misstänker starkt att de på 1800-talet inte hade i närheten så många bebiskläder som vi har, då fanns det inget Lindex, Kappahl eller H&M som säljer ut små urgulliga sparkdräkter för 59.90. Då handlade det snarare om att ärva. Ja lilla Pelle, nu får du ta över den här stickade byxdressen efter Eivor, Nisse, Berta och Alfred. Nu är det din tur, gud nåde dig om du kräks eller skiter ner den! Nä bättre var det nog på stenåldern, då födde man sitt barn bakom nån buske, bet av navelsträngen med tänderna, svepte in ungen i ett hjortskinn som man virade runt kroppen och så gick man iväg och jagade mammut. Det var inget knussel om tvättider där inte, det var banne mig bättre förr :)

Mirjam och Hervor

Jag önskar att jag var lite mer som Mirjam och Hervor i Spinnsidan och de andra böckerna av Marianne Cederwall. Att åka hit och dit utan att vara bunden någonstans, att våga lite, att kunna mystiska och övernaturliga grejer och vara säker på sin sak, att alltid stå på de svagas sida och bli kompis med kreti och pleti och alltid få till ett lyckligt slut. Ja varför är jag inte lite mer som Mirjam? eller Hervor? Det kanske kommer med åldern. Just nu känner jag mig fasligt bunden vid en och samma plats nämligen hemmet med två småbarn att ta hand om, en trädgård att fixa till, en soptunna att ställa ut varannan fredag och så alla räkningar som måste betalas i tid. Ja här finns inte mycket utrymme att åka mellan Kuivalihavaara, Kajpe Kviar och New York. Snarare Sandared, Borås tur och retur om man har en bra dag :) Men som sagt, min tid kanske kommer när jag kan klä mig i Gudrun Sjödénkläder, färga håret rött och sitta på min kammare och affirmera eller förutspå läskiga händelser och sen ta nästa plan till NY. Jag får helt enkelt bida min tid. Under tiden är det underhållande att bara läsa om det och jag har definitivt fastnat för damerna i de här böckerna.

Lego

Hm, exakt vilken legobit är det jag letar efter??

To Gotland with love!

Hann med att läsa ut Mari Jungstedts senaste; Det fjärde offret här om dagen och nu läser jag Spinnsidan av Marianne Cederholm. Den gemensamma nämnaren är Gotland såklart. Och som jag längtar! Nästa sommar måste vi nog boka en resa igen. Ibland kan jag drömma om Gotland och det är aldrig några mardrömmar även om Mari Jungstedts bok innehöll en hel del spänning och mord. Jag gillar hennes deckarstil och kommissarie Anders Knutas. Lite roligt också att den utspelar sig i lilla Klintehamn där vi hyrde ett litet hus för två somrar sen. Stan är så liten att jag kände igen varenda liten gatstump som beskrevs. Så nu längtar jag ännu mer! Till Visby och Fårö och bara att komma in med båten tidigt på morgonen och se ringmuren breda ut sig. To Gotland with love!

Oliver fyller 5!

Så tog dagarna på pappret äntligen slut och nu har vi en stor kille hemma! Han fyller 5 år idag och så här glad blev han när han fick se sin studsmatta som han fick i present! Sedvanlig uppvaktning på morgonen och sen jordgubbstårta på eftermiddagen såklart.

Ammar och städar

Den här nya lilla killen är väldigt lik Oliver till utseendet men till sättet vete 17, han sover inte jättelänge i taget och vill helst ha närkontakt så mycket som möjligt, han äter hela tiden och skiter enormt mycket... Så nu är jag också i det läget att jag inte hinner göra så mycket annat för tillfället, men det kanske ändrar sig, han är inte ens två veckor gammal. Men jag tycker ändå vi gjort en hel del saker sen vi kom hem från BB. Vi har bland annat rensat avloppet i badrummet nere, oljat in altanen en sista gång (fast i ärlighetens namn var det stefan som gjorde det där under ivriga heja-rop från mig), rensat hela kylskåpet och gjort rent, städat hela huset och sorterat allt i Olivers lekrum (där han själv skulle hjälpa till men bara började leka hela tiden med allting istället, hehe) och sorterat tidningar och papper. Ja som sagt, lite har vi ju faktiskt gjort! tyvärr ingenting i trädgården och imorgon kommer inspektören mamma :) men jag har faktiskt förvarnat henne! Så det är väl bara att fortsätta amma, byta blöjor, kramas, laga mat, äta, kolla film, läsa böcker, somna på soffan osv. Det är ju rätt mysigt det med!

Pionen hann slå ut ordentligt de få dagar vi låg på BB

Journal 64

När man ammar kan man kolla på Dexter (om storebror inte är hemma förstås) eller läsa en hel del. Kakan var snäll och skickade del 4 av Jussi Adler-Olsens serie till mig och nu har jag läst klart den. Journal 64 är nog den som berör mest av de här böckerna, hur man systematiskt kan trycka ner en människa så att hon inte är värd någonting, fruktansvärt. Kommisarie Carl Mörck är tillbaka, mer ironisk än någonsin och hans privatliv är lika turbulent som hans liv på avdelning Q i polishuset. Hans assistenter Assad och Rose är inte heller helt normala men nosa upp gamla olösta fall och lösa dem, de kan de! Jag gillar den här serien, mest för deras originella karaktärer men också för att det är rätt kul att följa de här gamla fallen som äntligen får en (oftast VÄLDIGT dramatisk) upplösning. Och danskar är också danskar. De skiljer sig helt klart från svenskar som i bland kan bli lite väl slätstrukna :) Så läs gärna hela serien om ni gillar deckare och ironi.

Sockersöt

Ja vad ska man säga, är man söt så är man! :)
Och trött...

Babyblues

På tredje dagen slog den till obarmhärtigt, babybluesen, eller mamma bluesen... Det sa PANG i brösten som plötsligt blev gigantiska och helt ohanterliga :), tröttheten och hormonerna tog överhanden. Samtidigt var det vändningen, helt plötsligt kom det ju nåt ur dom där brösten och idag fick vi bevis på att de funkar hur bra som helst. Maken till viktökning på så kort tid hade de inte sett på mannaminne på BB. Skönt! Då behöver man inte amma dygnet runt och ge extra utan kan släppa oron om att han inte får tillräckligt med mat! Så idag känns det bra :) men nu är jag så trött att jag snart somnar stående. Måste få sova lite mer. Problemet är det som alltid har varit med mig, jag har oerhört svårt att bara lägga mig ner och sova en stund när jag behöver. Och OM jag behöver! snark...
Det här ser ju skönt ut tex.

Den kom ut till slut!

Ja den där bebisen i magen kom ut till slut! I onsdags 27 juni kl 12.49 hördes skriket och Olivers lillebror var född. Ganska lik sin storebror om man kikar på det här inlägget. Så lik att jag än så länge säger fel eftersom vi inte har bestämt något namn än. Allt gick mycket fortare den här gången men mer smärtfritt?? nja... det blir INGA fler barn i den här familjen i alla fall :) Men tur att vi ändå fick den här, det trodde vi liksom inte ens skulle hända och titta vad bra det blev! Nu tänker vi njuta och gå in i bebiskomat ett tag framöver vilket även innebär sömnlösa nätter, såriga bröstvårtor och bajsblöjor. Men det mesta är ju ändå på plussidan, det ser man ju på bilderna, eller hur! :)

Mer läsning

Läste rätt snabbt ut Flickan med snö i håret av Ninni Schulman nu när jag ändå inte har nåt annat för mig än att ligga på soffan och läsa... Nåt för er värmlänningar kanske eftersom den utspelar sig i Hagforstrakten. Tyckte det var en bra svensk deckare och jag gillade persongalleriet och hela hemvändargrejen. Småstadstjej flyttar till Stockholm men sen hem igen när äktenskapet spricker. Återseendet med gamla klassisar och grannar osv. Men temat är som vanligt helt överjävligt. Trafficking borde inte existera och framför allt inte på en sån liten ort som Hagfors men det gör det helt uppenbart eftersom det hela baseras lite på en verklig händelse. SKIT är vad det är! Sen tog plötsligt mina deckare slut hemma så jag läste Sara Beischers debut Jag ska egentligen inte jobba här. Fantastisk debut måste jag säga! Trots att jag efter bara några sidor var redo att lägga ner den eftersom beskrivningen av jobbet på ålderdomshemmet blev lite väl realistiskt beskrivet... urk. Det är anledningen till att jag aldrig jobbat inom vården på det sättet men alltid beundrat dem som gör det och fattar inte varför de inte får högre lön! istället sitter det små backslickade skitungar på nåt flashigt kontor i Stockholm och leker lite med datorn och gör meningslösa reklamfilmer och tjänar storkovan. Life sucks! Bättre att dom pengarna går till de som vågar och orkar torka rumpan på gamlingar istället. Livet för Moa som ju "egentligen inte ska jobba där på ålderdomshemmet" går lite trögt i början. Hon flyttade ju till Stockholm för att bli skådis och sitta på cafeer och läsa dramer, gå på auditions och se genrep gratis på stadsteatern. Men hon måste ju betala hyran och varför inte på ett sånt här ställe? I början fasar hon för de flesta arbetsuppgifterna men efter ett tag växer hela grejen och hon får sympati för gamlingarna. Bra beskrivet, uppriktigt och ganska äckligt emellanåt men även ömsint och med hopp om framtiden. Mer sånt!

Mysläsning :)

Jag vänder mig starkt emot min egen rubrik här, men egentligen är det lite vad det handlar om. Jag har läst ytterligare en bok om Mirjam och Hervor och det är faktiskt rätt mysigt :) Jag har saknat dem lite märkte jag. De två damerna är alltid underhållande, påhittiga och allmänt knasiga. Marianne Cedervalls Svartvintern var inget undantag. Vi läste ju Svinhugg i bokcirkeln för några år sen och den lämnade en skön feeling efter sig, samma sak här. Nu såg jag ju att det faktiskt finns en till, Spinnsidan så den får jag kasta mig över genast. I Svartvintern beger sig Mirjam till Hervors hemby Kuivalihavaara, ända upp i Kirunatrakten. Snart ansluter Hervor och en del konstigheter i byn ska såklart utredas. Den berömda svenska operasångaren Ralph Sörarve har ärvt det gamla hotellet "Sunkan" i byn och han vet egentligen inte varför. Saker och ting uppdagas och självklart nästlar sig Mirjam och Hervor in i mysteriet. Kuivalihavaara är ett litet ställe och att Ralph har ärvt hotellet och dessutom är lite "eljest" gör ju inte saken lättare att smälta för byborna. Rolig och tragisk historia, full av fördomar men även ljusningar såklart. Författaren har en egen hemsida som du kan läsa mer på, den är också rätt, ehe, mysig :)

Läsning i väntan på...

Ja just nu är det lite rörigt, vi väntar på en bebis och ett beslut om en blindtarm som antingen ska tas bort eller vara kvar på Stefan... mycket väntan blir det... då får man läsa lite under tiden. Här om dan läste jag ju Åsa Larssons Till offer åt Molok och jag gillar verkligen hennes deckare. Det är den karga, sträva norrländska stilen jag dras mot tror jag. Språket är korthugget, här sägs egentligen inte mer än nödvändigt, men det är ibland mer talande än ett flödande ordrikt språk. Gillar även kammaråklagare Rebecka Martinssons instabila personlighet som blir ett passande inslag i deckargåtan. Igår när vi satt på akuten i några timmar läste jag ut Kristina Appelqvists andra deckare den som törstar. Läste den svarta löparen (första boken) här om dan. Det är klassiska pusseldeckare i akademisk miljö. Tyckte den första började rätt segt, kanske för att det var ett tag sen jag läste Agatha Christie-liknande deckare och tyckte mest att alla beskrivningar av allting och alla karaktärer var så omständliga... men den tog sig och det var ju rätt kul att läsa om den miljön som man själv arbetar inom. Här är det en ung kriminalkommisarie i Skövde som löser fallen men med hjälp av den unga kvinnliga rektorn för det fiktiva Västgöta universitetet, Emma Lundgren. Denna Emma har en förmåga att alltid bli insyltad i allting och både hon och många andra beter sig osedvanligt korkat åt ibland när det gäller sådana där klassiska misstag som att dyka upp ensam i konfontration med mördaren eller något liknande, men men. Deckare är alltid deckare och nu har verkligen sommarläsningen för mig kommit igång. Kanske stannar den av helt när väl Holmberg d.y. gör entré eller så blir det en sjusovare av rang som storebror Oliver så då har jag all tid i världen att läsa :)

Pionknopp

Pionen vill slå ut, snart! myrorna hjälper ivrigt till, minns inte riktigt vad de gör men på något sätt stimulerar de pionknoppen att slå ut. En hjälpsam liten typ. Kanske ska svälja några själv och se om det ger någon effekt... Om man tittar tillbaka i min blogg några år är jag rätt hundra på att ungefär samma bilder dyker upp om och om igen när våren börjar bli sommar. Pioner, liljor och narcissser. Variationen är inte stor men just blommor är sådana tacksamma fotoobjekt! Så här kommer en pionbild till.

Konsten att slappna av

Jag har aldrig haft några problem med att bara ligga på soffan och läsa en bok. Men nu för tiden märker jag att det inte riktigt funkar. Jag ligger där en stund och läser, sen kommer jag på att ja visst ja, jag måste ju ta fram laxen ur frysen, eller lägga in en tvätt, eller svara på det där mailet eller bara resa mig och gå ut i köket och dricka ett glas vatten. Jag kan helt enkelt inte längre "bara slappna av". Vet inte riktigt när den konsten gick förlorad men jag saknar den lite. Idag ska jag göra ett allvarligt försök i alla fall eftersom mina snälla vänner har tagit med sig Oliver till djurparken så jag har förmiddagen helt för mig själv. Jag har en bra bok att läsa (Åsa Larssons Till offer åt Molok) Väskan till BB är packad, disken är diskad, kläderna tvättade. Men först måste jag bara ner till kiosken och hämta ett paket, handla lite och kansker röja undan på köksbordet :)

Det blommar

Nu blommar det ute, överallt. Våra gula dagliljor börjar slå ut och det är härliga knoppar på pionen. Smolket i bägaren är att ogräset blommar också, växer och frodas och tar över... men det får bli ett senare problem :)

Magen tar över

Ja så här bister kan man se ut när man tröttnat på sin stora mage. Nu längtar vi nog allihop efter att den där filuren där inne ska komma ut och ge sig tillkänna. Oliver undrar när "hans bebis" egentligen ska komma och det är ju inte så lätt att svara på, den kommer när den kommer helt enkelt! Och ibland känns det som att det blir när som helst. Men den kommer säkert punktligt den 24-25 juni sisådär. Just nu blir allt liggande på golvet eftersom jag inte kan böja mig ner, ogräset frodas i rabatterna och tar över vår trädgård och jag ligger mest och latar mig på soffan och läser. Men det varar ju inte för evigt som tur är! Så snart kommer kanske ett inlägg där innehållet i den där enorma magen (minus en hel del glass, godis, smoothies och annat) får bästa platsen här i bloggen. Snart blir tre fyra och vi får användning för våra barnprylar igen. Vi är med andra ord redo. :) Nu är den stora frågan, KAN vi ha sån tur igen att det blir en till liten snäll Oliver eller blir det ett litet monster som fullständigt tar över våra liv?? det återstår att se.

Dansk deckarserie

Fick tips av Kakan om den här deckarserien. En dansk författare (Jussi Adler-Olsen) som skriver om den ständigt ironiske och kärve kriminalinspektören Carl Mørck vid Köpenhamnspolisen. Han har precis kommit tillbaka till arbetet från att ha blivit skjuten i ett skottdrama i tjänsten tidigare och är inte direkt på topp. Han placeras i källaren tillsammans med en assistent, Hafez el-Assad, kallad Assad kort och gott. Carl får titeln, "chef för specialavdelningen Q" som specialiserar sig på gamla olösta fall, mest för att ledningen ska bli av med honom. Men mot alla odds lyckas Carl och Assad lösa ett fall med en känd dansk politiker som försvann för ett antal år sen och det blir stor uppståndelse både i polishuset och i media. Otroligt spännande på slutet och jag har nu gett mig i kast med del två. Den första hette Kvinnan i rummet och den jag läser nu Fasanjägarna. Gillar särskilt det motsägelsefulla paret Carl och Assad som i nästa del får sällskap av den irriterande sekreteraren Rose. Jag ser fram emot de två nästföljande böckerna.

Kryddor

Nu ska här planteras nyttigheter. Kryddor i olika former. En explosion av kökets dofter som en hus/hem/trädgårdstidning hade formulerat det... Jag är mest nyfiken på hur länge basilikajäkeln tänker överleva i år. Hittills har den varit ett hopplöst projekt för mina icke gröna fingrar. Men skam den som ger sig!