Av oss blev det aldrig några riktiga damer

Köpte den här antologin. Av oss blev det aldrig några riktiga damer skriven av ett antal feminister i dagens Sverige. Korta reflekterande texter om både stort och smått. Intressant och med ett ganska brett perspektiv. Den korta inledningen i varje kapitel om den som skrivit just det avsnittet visar på hur olika vi alla är men vi har en sak gemensamt. Vi är feminister och det kan yttra sig på sjukt olika sätt precis som hur och när man blev det, när man tog det ställningstagandet. Och hur snett det har blivit idag när rätt många unga tjejer bestämt hävdar att de INTE är feminister för vem vill vara en sån där militiant lesbisk butch eller kulturtant? för det är ungefär den bilden de har av feminism. Sorgligt när det enda det egentligen handlar om är den grundläggande saken om lika rättigheter för kvinnor och män. Nothing more, nothing less. Det handlar alltså om saker som lika lön för lika arbete, lika respekt för kroppen både live och i media, Lika möjligheter i livet helt enkelt. Det handlar däremot inte om att hata män och byta ut patriarkatet mot ett matriarkat. Utan det handlar om lika villkor. Med det sagt så känns det som att vara kvinna och inte vara feminist är som att förneka sin egen existens på något sätt. Och är man en man kanske att erkänna att man är det dominerande könet som ska få bestämma över det andra... Visst finns det militanta feminister som hatar män, Absolut! men så är det väl inom de flesta ideologier, Det finns avarter som agerar lite på egen hand. Och i många fall kanske det dessutom inte är så konstigt med detta manshat... mer än så säger jag inte om det. Hur som helst så var det här en lättläst och både tragisk och kul antologi och jag tror att ju fler historier man hör desto lättare är det att känna att ja, världen är sjukt orättvis och vi behöver göra något  - tillsammans! Så våga vara feminist och orka kämpa!