En storslagen roman

Philipp Meyers Sonen  har legat och gottat till sig bredvid sängen ett bra tag. Men nu har jag precis läst ut den och det var en riktigt bra släktkrönika. Författaren Philipp Meyer debuterade med American Rust 2009 (den har jag inte läst)  men denna, hans andra roman, är den första på svenska. Och vilken roman sen! Det var länge sen jag läste något så välskrivet och drivande och bra. Jag är ju lite svag för den amerikanska västern och skildringar av indianliv så det gjorde väl sitt till. Boken varvar kapitel med tre personer ur ett släktträd, tre personer som lever mestadels under olika tidsepoker men arvet spelar stor roll för berättelsen och deras agerande. Jag gillar greppet att blanda dessa personers egna berättelser eftersom de trots sitt arv är så olika. Eli McCullough blir som trettonåring bortförd av comancher och lever ett decennium med indianer och allt vad det innebär, Peter McCullough är son till Eli och passar egentligen inte in i familjen, Jeannie McCullough är sondotter till Peter och är vid ung ålder storslagen oljemagnat. Jag lärde mig mycket från alla tre men längtade mest efter Elis kapitel. Jag är verkligen en sucker för indianromantik men här var det faktiskt inte mycket romantik inblandat. Snarare en krass verklighet och en rättfram redogörelse för hur det verkligen var att leva som indian vid den här tidpunkten. Naket, ärligt och brutalt. Det var ett ganska hårt liv präglat av naturen och om man vill kan man bara läsa kapitlet om bisonoxen och fascineras och imponeras över hur de tog till vara varenda liten millimeter av bison och använde till ALLT, de kunde det här med återvinning och ordet slösa fanns nog inte i vokabuläret. Det var också intressant att läsa om oljeindustrin och hur allt fungerande på en ranch. Man har ju sett Dallas ;) Ja ordet storslagen kan lätt bli en klyscha men är det någon roman som förtjänar detta epitet så är det denna, Sonen är en storslagen släkthistoria som det känns sorgset att lägga ifrån sig.