Eremitkräftorna

Efter att ha läst Berlinerpopplarna och gillat den görmycket så var jag ju genast tvungen att låna Eremitkräftorna när jag fick veta att det fanns en fortsättning! Den läste jag ut igår och den var jättebra den med men man lämnades med en riktig cliff hanger och mig veterligen är den tredje och sista boken i serien inte utgiven i Sverige än! AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA! Hur ska det gå för Torunn, Erlend och de andra? Ja det vete tusan. Läs mer om författaren här.

Årets skörd

I går tog vi upp den första potatisen till middagen och passade på att ta rädisor och sallad med. Här kan ni se en liten del av årets skörd! Uppenbarligen får potatisen vara i landet lite till eftersom den inte växt så mycket som vi trodde. En del rädisor är ju större än potatisen men det beror mest på att vi har fått gigantiska rädisor! Jag undrar om de har muterat och ämnar ta över hela trädgården. Får se om vi vaknar nån natt av att jätterädisor försöker ta sig in i huset... huh, värsta Stephen Kingrysaren...

Mer läst...

Nu har jag verkligen kommit igång och avverkar böcker i parti och minut. Senast utläst, sent igår kväll, var ett tips från en kompis, Den indiske tolken av Jhumpa Lahiri. Bara namnet på författaren inbjuder genast till läsning. :) Det är en novellsamling med korta berättelser ur vardagen ur indiskt perspektiv. Kul och tänkvärd läsning och jag gillar faktiskt formen med noveller. Det är inget jag läser så ofta men det kanske beror på att det inte marknadsförs särskilt mycket i Sverige. Här är det istället romaner som gäller. Nackdelen och fördelen som jag ser det med noveller är man oftast bara får brottstycken av en historia som man skulle vilja läsa mer av, personer man vill veta mer om, man vill helt enkelt ha en fortsättning. Novellen är ibland för kort för sitt eget bästa. Men samtidigt ser jag det som en av de stora fördelarna för man kastas in i handlingen direkt och det är oftast små små historier om människor man aldrig hade kommit på tanken att läsa om annars. Det triggar fantasin lite, och det kan ju behövas i dagens informationssamhälle. Jag gillade den här boken jättemycket och den rekommenderas varmt!

Sex and the city

Igår var Ann och jag och såg filmatiseringen av Sex and the city tillsammans med en massa andra tjejer (och tanter) i en fullsatt salong. En air av förväntning pyste bland sätena och jag måste säga att de faktiskt infriades för mig. Det är kanske ingen omskakande och fantastisk film som man minns länge men den gav det den skulle, en fortsättning på teveserien Sex and the city. En serie som jag har sett på teve, rakt igenom via min dvdbox (som jag fick av Stefan en jul) och som jag faktiskt kan se om och om igen. Boken av Candace Bushnell som allt baserar sig på läste jag allra först, men medans den mest gav en sur eftersmak av trist prosa, platta karaktärer och totalt oengagerade historier så fick teveserien mig att tycka precis tvärtom! Därför var det kul igår att träffa Carrie, Charlotte, Miranda och Samantha igen. Särskilt den sistnämnda, hon har onekligen en krass syn på tillvaron men med åren faktiskt den bästa! Miranda är sitt vana trogen ironisk och bitsk men det märks ju att familjelivet har fått henne att mjukna. Och Charlotte, vad ska man säga om Charlotte? Hon är verkligen sinnebilden av upper class Manhattan bride... Carrie däremot framstår mer och mer för mig som en rätt egocentrerad person som är alldels för uppslukad av sig själv. Det kände jag redan när jag såg teveserisen och det har inte ändrats. Men kanske att Mr Big får ordning på det. Who knows. Egentligen är det ju helt meningslöst att spekulera i fiktiva personers personliga utveckling men samtidigt är det ju så kul! Och jag har insett att det inte är det glamourösa livet i högklackat, med drinkar o haute couture som gör att jag känner mig lite avundsjuk på Carrie och tjejerna. Det är den där osannolikt kravlösa vänskapen som jag känner dragning till. Att alltid ha sina tjejkompisar väntandes på ett café två kvarter bort, redo att prata om ALLT och ingenting. Det är det jag vill åt.

Caipirinha med Döden

Jag har precis läst ut Caipirinha med Döden av Maria Ernestam och vad 17 ska jag säga om den?? Jag fastnade direkt för boken eftersom hela tanken på att Döden en dag ringer på dörren och lite senare tar sin resegarderob och flyttar in var allt för absurd för att inte vilja läsa mer om. Maria Ernestam har ett rätt rappt och fräckt språk dessutom och såna där små roliga och putslustiga beskrivningar av vardagens vedermödor och händelser. Jag läste ut den ganska så fort för jag var bara tvungen att se hur den här otroliga historien skulle sluta, haha! Men genom hela boken låg liknelsen med Jultomen och lurade i bakhuvudet. Han, precis som Döden, har också den här märkliga förmågan att vara överallt i hela världen, ungefär samtidigt. Och hur mycket man än klurar på det så går det inte ihop sig, i motsats till den här boken. Fullständigt absurd, men det funkar ändå! Jag har inte läst något mer av författaren men tror nog att jag måste det ganska snart.

Typisk midsommar

Så var midsommarafton över för denna gång. Gott med sill o potatis och grillat o jordgubbar. Men vädret, precis som de senaste åren... Totalt oberäkneligt, det enda men vet med säkerhet är att det ska regna när det är dags för dans kring midsommarstången. Så också i år. Men nu bor vi i alla fall bara 2 minuter från midsommarfirandet så det löste sig rätt bra ändå. :) Nu är det som ljusast på året, precis just idag är det sommarsolståndet på norra halvklotet, årets längsta dag och kortaste natt. Får mig att minnas midnattssolen över Björkliden där det är lika ljust mitt i natten som på dagen, rätt psyko men väldigt coolt!

Fast i historien

Dee Browns Begrav mitt hjärta vid Wounded Knee ges återigen ut på svenska, men denna gång inte i reviderad form. Jag läste den för många år sedan och det är verkligen en bok som fastnar och som ger mersmak för att vilja veta mer om de indianer som den beskriver. Jag funderar på om jag ska läsa den nya utgåvan eller istället ge mig i kast med att läsa färdigt Jorden skall gråta istället, eller läsa något annat som kan ge en ny, mer nyanserad bild. För säga vad man vill om indianlitteratur genom tiderna. Handlar det inte om "galna vildar" så ges ofta en förskönande bild av naturmänniskan som lever kvar i våra minnen i sin forna glans. Det finns ju trots allt ganska många indianer som lever idag, på ett helt annat sätt än Sitting Bull och Crazy Horse. Det vore nästan mer intressant att läsa om dem! Och då är jag redan såld på bilden av den noble indianen på hästen ridande över prärien, men jag vill veta mer om vad som hände sen. Nu känns det som vi är fast i historien och inte kan komma loss.

Läst...

Nu har jag läst lite igen. :) En halv gul sol av Chimamanda Ngozi Adichie (coolt namn men omöjligt att komma ihåg) till bokcirkeln. Ska inte säga så mycket om den mer än att den var riktigt bra, gripande och intressant att läsa. Jag känner mig väldigt tacksam för att jag inte behövt uppleva krig och svält. Sen läste jag Imago av Eva-Marie Liffner. Jag fastnade dels för namnet, omslaget (se bilden) och bl.a. för den här recensionen på baksidan: " minutiöst genomarbetat, omväxlande vackert och skoningslöst naturalistiskt. Som roman är Imago övertygande, som kriminalroman direkt märkvärdig."Blekinge Läns Tidning. Tyvärr tyckte jag den mest var krånglig att läsa och hängde inte alltid med i alla historiebeskrivningar kontra nutidens lilla deckargåta som på slutet inte alls kändes som en deckargåta. Men men, den kanske tar sig om man har lite mer tid att läsa och koncentrera sig än vad jag har just nu... Sist ut är Berlinerpopplarna av Anne B. Ragde. Ruskigt hypad bok som faktiskt levde upp till mina förväntningar. Gick lätt att läsa, inte särskilt tjock (bra va Emma!) och med en historia som kändes rolig och intressant att följa. Lite rörigt på slutet kanske men ungefär så pass rörigt det kan bli i det verkliga livet så det passade bara in. Jag gillade den starkt! Det är en släkthistoria om tre bröder vars mor ligger för döden. Tre bröder som inte umgåtts på väldigt många år, många skelett i garderoben och häpnadsväckande avslöjanden. Nice.

Lugnet lägrar sig

Japp, då har det börjat regna, vi får väl bara hoppas att det slutar innan själva sommaren sätter fart på allvar. För jag vägrar att ha en lika regnig och kall sommar som förra året! VÄGRAR! Och sommarpratarna har annonserats. Jag tänker åtminstone försöka komma ihåg att lyssna på Peter Lemarc, Fredrik Lindström, Lars Winnerbäck, Kajsa Bergkvist och Björn Ulvaeus. Dolph Lundgren känns lite otippat, men why not! :) I helgen har Elin varit här på besök också och nu när hon åkt lägrar sig lugnet över Sandared igen... Oliven sover i sin säng istället för vagnen eftersom det regnade när vi hade tänkt gå ut och jag läser tidningen och dricker kaffe och bloggar lite. Jag känner som alltid efter att ha umgåtts med mina vänner hemifrån att jag lever ganska gott här. Jag är ju av naturen ganska lat och laid back och blir bara stressad av att ha för många järn i elden samtidigt. Här kan jag koppla av och leva mitt hemmafruliv och ta dagen som den kommer och softa lite, slänga in en och annan tvättmaskin, småhandla på Ica (fast nu har vi börjat storhandla igen!) och pula lite hemma. Precis så som jag vill ha det :)

Sommar sommar sommar

Jisses vilken värmebölja det har varit här den senaste tiden. Igår var vi på stranden en sväng och fick sand på alla upptänkliga ställen... förra veckan var vi och svettades i djurparken och tittade på girafferna och klappade minigrisar. Idag gör vi mest ingenting, vi orkar inte. Oliver sover ute i skuggan i sin vagn och jag pendlar mellan värmen på altanen och den behagliga svalkan inomhus. Då och då rensar jag lite i potatislandet. Jag letade på Sveriges radios hemsida efter vilka som blir sommarpratare i år men hittar ingenting! Bara listor på vilka som har pratat mellan 1959-2007... Det blir väl något hoppas jag??? Det är ju en av sommarens absoluta bevis på att det är just sommar. Men jag måste erkänna att jag blivit sämre och sämre på att lyssna med åren, men som tur är så hänger ju SR med i utvecklingen och man kan lyssna i efterhand på nätet (åtminstone i 30 dagar). Det är nice. Nu tror jag att jag ska ta en tur ut på altanen igen, vi ses!

Indiansk filosofi kontra kolkraft

Läste den här artikeln i DN om Vattenfalls Vd´s uttalande om indiansk filosofi och kolkraften... Det skapade tydligen debatt i alla fall och det är ju för mig ganska uppenbart att enda anledningen till att han sa det var för att vi så fort vi hör indianer tänker på att leva i samklang med naturen och att kretsloppet bevarar jordens resurser. Och det är ju även ganska uppenbart att så inte är fallet med kolkraften vilket han själv i princip säger i den artikel som fått så mycket kritik. Vattenfall tonar ner sina miljömål och ökar inte antalet vindkraftverk nämnvärt jämfört med kol och kärnkraft. Synd tycker jag, det finns ju mer ekologiska resurser att använda istället men som vanligt är det väl ekonomin som styr. Det som skrämmer mig lite är att en stor del av denna kolkraft kommer från Tyskland och man får känslan från Vd´n själv att de har ganska lite inblick i hur kolen bryts och tas tillvara. Kommer det att bli så mer och mer att Sverige lägger ut energiutvinning på andra länder men samtidigt bryr sig mindre om hur det görs? ungefär som klädindustrin. Tråkigt, och onödigt.

Seg

Just nu är det segt på den här bloggen. Jag har så mycket annat att göra, det är trädgårdsarbete, stegräkning, barnvagnar som ska tittas på, hus som ska städas och så den här jobbloggen med 23 saker och Olivers blogg... Han sa ju när vi skulle börja blogga att han skulle fixa det själv men sen visade det sig att han inte ens kunde skriva! Herre min hatt... jag får ju göra allt, typiskt. Men jag återkommer nog här snart med lite mer grejer. Under tiden kan jag meddela att jag bl. a har läst tusen tidningar, boken Allt för min syster av Jodi Picoult (aktuellt ämne om genetik) och den fantastiska Middlesex av Jeffrey Eugenides. Läs den!!!

Bokenkät

Den här bokenkäten hittade jag på En annan sida, den var lite kul så jag plitade ner mina svar.

1. Vilken bok läste du senast?
Just nu läser jag Middlesex av Jeffrey Eugenides.

2. Vilken bok ska du börja på härnäst?
Förmodligen Caripihina med döden av Maria Ernestam. Men det finns många alternativ som ligger på nattduksbordet...

3. Är det övervägande manliga eller kvinnliga författare i din bokhylla?
Är osäker på svaret för jag har nog inte tänkt i dom banorna. Min musiksamling har jag bättre koll på, där överväger nog kvinnorna!

4. När du läser en bok, räknar du ner hur många sidor som är kvar, eller tänker “nu har jag kommit en fjärdedel”, “en tredjedel”, “hurra! hälften!” osv?
Det beror på om jag läser boken mer för att jag ”måste” än för att jag vill. Är den seg händer det nog att jag kollar hur mycket jag har kvar hela tiden.

5. Hur väljer du vilka böcker du vill läsa? Ex omslag, tips från vänner, recensioner, topplistor, bloggar osv?
Det är verkligen blandat, flest tips är nog från vänner och familj men även från dagstidningar, bloggar och andra sidor. Sen läser jag det mesta inom den svenska deckargenren så fort det kommer ut. Där är jag fast.

6. När blir en bok för lång?
När historien inte drivs framåt och man börjar räkna sidorna (se fråga 4)

7. Läser du lika gärna på engelska (om det är originalspråket) som på svenska?
I wish! Jag läser alldeles för långsamt på engelska för att det ska kännas bra men alla Damernas detektivbyrå-böcker som jag har läst tog jag på engelska.

8. Vilken bok kände du senast att du var tvungen att försöka övertala ALLA dina vänner att läsa?
Övertala och övertala men jag vill alltid att alla ska ha läst Tony Hillermans deckare om navajoindianerna men det är aldrig någon som är intresserad…

9. Kan du lämna en bok som du tycker är tråkig? Isåfall, när ger du upp?
Jag börjar bli bättre på det men har tidigare nästan skummat vissa sidor i en dålig bok bara för att ”komma igenom den…”

10. Vilken genre är överrepresenterad i din bokhylla, och vilken finns inte alls?
Svenska deckare… fast nu för tiden ger jag faktiskt bort de flesta pocketböckerna så den delen har nog minskat lite. S.k. erotisk litteratur finns nog inte...

Snygga strumpor

Dom här otroligt snygga strumporna fick jag i julklapp av min systerdotter tror jag. Dom har legat i lådan sedan dess för jag tyckte dom såg så obekväma ut med alla tår... och jag visste inte riktigt när jag i ärlighetens namn skulle ha användning av så randiga och färgglada strumpor... men här om dan när våren slog till och alla byxor var i tvätten förutom ett par jeans med lite kortare ben så tog jag fram dom! Mina fördomar kom genast på skam för alla dom där tårna var inte alls obekvämt (även om det tog längre tid att få på sig dom än med vanliga strumpor) och riktigt snygga var dom också! Så fram för fler randiga strumpor!

Vindens skugga

Jag har inte skrivit på ett tag, det har varit mycket att pyssla med och vädret har ju plötsligt blivit kanon! Och sen har jag läst Vindens skugga. Ack, vilken bok! Jag läste och läste för att få veta mer men ville samtidigt aldrig att den skulle ta slut. En del böcker är sådana, inte många, men några. Vindens skugga utspelar sig i Barcelona i början av 1900-talet (och runt krigstiden). Den är skriven av Carlos Ruiz Zafón och förutom den fantastiska historien så är alla platser och namn på spanska ljuv musik för en som mig, en som älskar språket! Jag ska inte skriva så mycket mer än att ni måste läsa den! :)

Shopping i Ullared

Igår var vi på Ullared. Jisses! Jag var helt slut när vi kom hem men då hade vi också varit borta HELA dan... Men vad kul det var! Jag minns någon gång i början av 90-talet då vi var på semester i krokarna av Varberg och åkte till Gekås i Ullared för att besöka detta fenomen, som det var för oss som bodde mer norrut (Stockholm). Vi köade nån timme för att komma in och väl där inne köpte jag en turkos baddräkt i bubbligt material som var väldigt modernt på den tiden... Vad jag köpte mer minns jag inte men jag tror inte vi handlade några mängder utan var rätt nöjda bara av att ha varit där! Igår var det annat, då shoppade vi loss totalt men så är livssituationen en helt annan också. Jag bor nu bara max 1.5 timmes bilfärd från Ullared, är småbarnsmamma med eget hus, det finns stora möjligheter att fynda med andra ord! Och fyndade gjorde vi. Massor av leksaker och kläder till O och en del till mig själv med faktiskt (kläder alltså) och sen det där andra man köper av bara farten, tandkräm, nya tandborstar, schampoo, servetter osv... Mest nöjd var nog svägerskan, men jag kom snart efter!

lat och fet

Ibland står det intressanta saker på mjölkpaketen. Här om morgonen fångade baksidan av mjölken mitt intresse då följande stod om förr i tiden: "det var inte modernt att vara smal och både män och kvinnor ville att det skulle se ut som att de hade mat i överflöd och latade sig hela dagarna". Härligt, då skulle jag ha platsat in där direkt! Idag är det ju tvärtom, man ska se så smal ut och så upptagen ut som möjligt. Jag har fullt sjå med att värja mig mot alla onyttiga saker som det finns att välja på i affären. Snacka om snedfördelning i världen, här har vi ett överflöd av helt meningslösa godsaker och mat för miljarder slängs varje år rakt i sophinken utan att ätas upp, man kan ju alltid äta godis sen istället.... och på andra sidan jordklotet svälter miljarder människor ihjäl för att dom inte har mat för dagen. Livet är orättvist och jag kan inte begripa att vi inte med lite logistik och ekonomi kan få ordning på denna orättvisa. Men det har väl med BNP och byråkrati och annan skit att göra. Under tiden får en del av befolkningen nöja sig med smulor medan den andra äter för mycket och kämpar för att inte bli för feta. För fetma funkar inte idag. Det funkade bara förr i tiden...

Var det julen som varade ända till påska eller tvärtom?

Nu snöar det utanför mitt fönster igen! Snön verkar inte alls vilja försvinna och snögubben som Lisa och Sebastian byggde här i måndags (med hjälp av Stefan ska ju även erkännas) står stadigt kvar och glor in på vår altan med sin lilla snöhund i kopplet. Vid det här laget hade jag tänkt lägga undan vinterdojorna och ta fram vårpjucken. Men det känns avlägset just nu. Idag tog jag i alla fall fram solstolen ur garaget och slängde en yllefilt på och satt och solade i ett hörn en stund. Oliven snusade gott i vagnen runt hörnet och är lyckligt omedveten om att våren egentligen borde vara här. Han koncentrerar sig istället på att försöka krypa vilket inte alltid är så lätt :)

82 % boknörd...

Mot storstan!

Imorgon bär det av till storstan med lite mellanlandning i Linköping där vi ska slafa på hotell. Lite lyx sådär men rätt skönt också eftersom Oliven fortfarande är rätt liten och den nya bilstolen så hård... :) Det ska bli kul att komma upp och träffa familj, släkt och vänner igen och visa Oliver var hans mamma har busat i alla år. Vi syns!