





















I lördags såg vädret oroväckande ostadigt ut på förmiddagen. Men sen klarnade det upp och vi fick på oss finkläderna och mamma körde oss till Gustaf Adolfkyrkan. Det var dags för bröllop, dock inte vårt :) Däremot Stefans syster som skulle gifta sig med sin Mattias. Äntligen som hon själv uttryckte sig i kyrkan sen! haha Alla gick finemang och prästen skojade till det och vi satt på första parkett. Sen var det skål utanför och promenad ner till Grand Hotell och stor baluns. Vi kom hem mitt i natten och hade haft jättekul, brudparet med tror jag eftersom de gick precis före oss, de ville inte lämna festen när den var som bäst vilket är förståligt. Vem vill det? och till alla er som undrar så lär vi vara ogifta ett tag till...
Nu blommar det överallt hemma, mest maskrosor. Men mycket annat också! Rädisorna och salladen har redan börjat komma upp, intet nytt på potatisfronten däremot men det tar sig väl. Och vårt fantastiska rosa träd blommar för fullt! Förra året började det slå ut men kom liksom av sig. Det var det mycket som gjorde så kanske var det inget bra år, eller så var det för torrt. Därför har jag på sista tiden tömt en vattenkanna på trädets rötter varje dag. Det kanske hjälpte :) Imorgon hoppas vi att regnet blåst bort för då blir det bröllop. Stefans syster gifter sig i Gustaf Adolfkyrkan och sen blir det stor baluns. Hoppas att allt går som det ska. Men jag har ju sett tidsschemat så följer vi bara det så... :)











Oliver blev väldigt nöjd när han fick en sån här kanonfin tröja av Kakan! Tack Kakan! Du är så duktig på att sy. Jag är oerhört imponerad och vansinnigt avundsjuk :) Så här söt blev han i alla fall med den på!


På tåget hem i måndags läste jag ut Marley och jag av John Grogan. Jag trodde bara den var film men som så många gånger baseras filmen på en bok, vilket var denna :) När jag började läsa boken så kändes det som att den var skriven av en spökskrivare men det visade sig vara en journalist. Lite sådär hemtamt, mysigt och käckt skrivet liksom. Men sen när man fick följa familjen och den ivriga hunden Marleys galna upptag så blev jag faktiskt fast. Det är verkligen en enda lång kärleksbeskrivning av en hund som mot alla odds blir den allra käraste familjemedlemmen någonsin (känns det som på slutet). Filmen marknadsförs som en komedi men även om det finns många lustiga episoder är boken stundtals tragisk och på slutet ofattbart sorglig. Fast man vet att hunden Marley, precis som alla andra, till slut kommer att bli skröpplig och dö så satt jag där på tåget och snyftade bland alla affärsmän som pratade jobb och drack lättöl. Det är märkligt hur djur kan beröra oss människor, och särskilt mig som bara haft fiskar och en vattensköldpadda... Jag ska nog se filmen ändå, min senaste bittra upplevelse till trots, för jag skulle bokstavligen vilja se Marley dundra fram i livet medan dreglet flyger åt alla håll och han kraschar in i väggen eller någon person med full kraft. Jag är hopplöst kär i hunden Marley!
Igår begav jag mig till Malmskillnadsgatan på konferens. Den handlade om fjärrlån och inget annat obskyrt som en del genast kanske tror :) Citykonferensen stod för lokalen och mackan till registreringen var god. På agendan var fjärrlån och referensarbete. Som vanligt var det danskar där, de verkar gilla fjärrlån. Poul Erlandsen (som moderatorn kallade fjärrlåneguru) var på plats naturligtvis, han syns och hörs i alla sammanhang med fjärrlån. Danskarna inledde med att prata om WorldCat, snart är alla poster inne och det är ju en fortsatt process naturligtvis. Det automatiska fjärrlånet som testats bland folkbibliotek i Danmark var på tapeten redan vid höstens nordiska konferens och nu fick vi veta lite mer, den här gången var det lättare att förstå hur allt fungerade rent praktiskt. Från Malmö fick vi svar på frågan om biblioteken och bibliotekarierna behövs idag med tanke på att allt fler söker sina svar på egen hand på Internet. Svaret var ja, vi har mycket att bidra med fortfarande och det kändes ju skönt att höra :) Aktuellt från Libris var nästa punkt och där var det mycket prat om låntagarbeställningar och det är kanske något vi får titta närmre på om vi kan utnyttja mer. Det pratades även kort om Sondera och att få in alla bångstyriga e-resurser in i Libris samt SwebPub där all svensk forskning ska samlas, vi ska inte bara ha det i BADA utan det ska finnas sökbart via SwePub också. Det är många sådana här projekt på gång på Libris och man får bara hålla ögonen öppna helt enkelt. Sen blev det en snabb titt på Internationella biblioteket som nog var en nyhet för mig, jag tror kanske att folkbiblioteken har mer nytta av denna tjänst men däremot fanns det bra hjälpmedel i form av mallar och skyltar på olika språk som jag ska tipsa Kundtjänstfunktionen om. Sist men inte minst presenterade Anette Johansson den förstudie som gjorts angående kommande utredning om fjärrlån som Kulturrådet och KB initierat. Intressanta synpunkter och slutsatser. Den finns att läsa här. Mats Hansson från Kulturrådet avslutade det hela med att säga att de främst kommer att ha två utgångspunkter vid utredningen och det är 1) hela den ekonomiska biten, vad kostar fjärrlånet idag egentligen, ner till minsta lilla detalj. 2) logistiken, hur ska vi göra för att få det så effektivt och användarvänligt som möjligt, hur ska vi få runt alla fjärrlån osv. Vi får se vartåt det barkar hän... Den mest träffande kommentaren under dagen stod faktiskt ovan nämnda Anette för när hon säger att hon under lunchen pratat med danskarna och deras syn på saken var att "ni svenskar bara utreder och utreder, gör nåt istället!" Jag kan inte annat än hålla med... På det stora hela en bra dag med lunch på egen hand i ett soligt Stockholm vilket för min del innebar lunchdejt med en kompis och sen en stor fet glass på det, härligt! Jag kan även meddela att man faktiskt ser Stadshusets torn från spår 10 på Centralen.




I morse kom jag som sagt iväg lite sent till jobbet (men jag hann till påskfikat!) eftersom den minsta killen i det här hushållet passat på att lägga mina husnycklar på något smart ställe... Jag tyckte jag letade överallt men jag missade tydligen det mest uppenbara stället, Olivers bil! Det går att lyfta på locket/sitsen och där brukar det samsas allehanda grejer, ett tag var där te x fullt med öronproppar, ett tag var det cheerios och andra flingor som gällde och ibland har det varit småbilar och klossar. Helt enkelt allt som får plats. I kväll låg där en grön boll - och mina nycklar. Tjoho! Nästa gång vet jag vart jag ska leta direkt, så slipper farmor komma ner och låsa efter mig med extranyckeln...
Idag har jag och Oliver haft en härlig dag. Vi har varit ute jättemycket, först nere på stranden vid sjön och haft picknick med lite kompisar. Sen har vi varit på promenad och så handlade vi bröd och bananer på Ica och sen var vi ute i trädgården. Där började operation - man ska inte äta sand. Där går våra åsikter helt klart isär. Jag tyckte jag var smart och lät nappen sitta kvar i munnen på Oliver men när jag kom tillbaka efter att ha hämtat kameran så hör jag ett tydligt mamma! och ser en glad Oliver ivrigt tuggandes sand, han var fasligt nöjd själv. Det tog ett tag att få honom att inse att spaden han hade inte var en matsked. Och sen gjorde den ömma modern ett stort misstag. Hon bakade en sandkaka och sa stolt - titta vilken fin kaka! Kaka, kaka kom det genast från Oliver och det är klart att det inte är så lätt att förstå skillnaden på olika kakor... dom man kan äta, och dom man inte kan äta, eller ska äta. hehe Det blev ett dopp i badbaljan istället och där tillbringade han den mesta tiden med att sörpla badvatten ur diverse badleksaker. Men då hade jag liksom gett upp, lite skit rensar magen tänkte jag. Det gäller att vara vidsynt :)
Igår lyckades operation Earth hour förvånansvärt bra hemma hos oss. Kan bero på att tekniknörden Stefan inte var hemma och att Oliver gick och la sig redan vid 20.00... Så där satt jag i ett mörkt hus med tända stearinljus och rullade tummarna. Haha Det slutade med att jag gick och la mig och spelade QuadraPop på mobilen innan den där timmen var slut. Sen sov jag... Jag kan förstå att de förr i tiden gick och la sig tidigt på kvällarna, för tända ljus är mysigt men det genererar inte såpass mycket ljus så att man kan läsa ordentligt eller göra en massa annat. Och sömnig blir man, gäsp. Det var nog nyttigt för miljön men lite beroende av ljus och ljud är jag allt har jag märkt. Och oroväckande beroende av teven... men det är något jag ska jobba på!
Idag delade jag altanen med spindlarna som bor under. De gillar att komma upp och sola sig när våren börjar närma sig så nu är det alltså inte långt kvar! Och spindeln är inte alls så gigantisk som den kanske ser ut att vara på bilden för det är inga tarantlar som bor under huset utan bara vanliga pyttesmå rädda spindlar. Lite info till er som har spindelfobi och nu börjar bli tveksamma till om ni vågar komma hem till oss...
Det är väldigt vad trött man blir av lite rödvin, eller tja, kanske en massa rödvin om jag ska vara ärlig... Det tog mig några timmar att återhämta mig efter festen igår och sambon har inte återhämtat sig än... men så är han en klenis också! Oliver är den som har varit klart piggast idag och då är han ändå förkyld igen. Hostar hela nätterna och snorar. Undrar om det är min tur snart... Men pigg är han som sagt och det kan ju alltid vara lite påfrestande för trötta föräldrar. så nu ikväll tog han saken i egna händer och började krångla av sig kläderna och tog fram badbaljan. Här skulle badas minsann! Så det fick han göra. Kul att han vill bada igen efter en kort period då han vägrade kliva i baljan. Men det svänger fort i Olivers värld! Nu är det snart sängdags för samtliga i det här hushållet om vi ska orka göra något imorgon. Då är det ju plötsligt måndag igen. Hur gick det till?
Igår kväll trotsade vi snöstormen och tog bilen till Göteborg och Rondo. Där såg vi Jerry Williams på scen och det var drag må jag säga! Han kan fortfarande gubben, som Stefan sa... Medelåldern var hög och jag tror det beror på att alla som en gång svängt sina lurviga i folkparkerna till Jerkas musik gärna återupplever det här då och då. Själv har jag ju växt upp i samma kvarter där Jerka bor nu. (om nu denna fantastiska händelse har undgått någon ; ) och på något sätt har han väl fastnat i mitt musikminne. För att inte tala om alla gånger när vi ringde på och bad om en autograf när vi gick i mellanstadiet... Jerka är en hygglig prick och pratar alltid med alla. Särskilt om man är intresserad av hoj eller vovve. :) Vi klarade oss i alla fall helskinnade hem även om det inte gick fortare än 70 på motorvägen. Väl hemma på alptoppen Sandared låg snön i drivor och barnvakten fick skotta fram bilen...
Jag får ofta höra hur uppenbart lik Stefan Oliver är, på många sätt. (så det är inte hemglassgubben som är skyldig för er som undrar!) Men här har jag det ultimata beviset för att han verkligen brås på mig. Vi är båda kakmonster utan dess like... och det står vi för!
I år fyller Barbie 50 bast! Ett år yngre än Madonna alltså. Jag fick ärva syrrans barbiedockor med mestadels hemsydda kläder a la Marimekko (som inte riktigt hade samma märkesstatus på den tiden kan jag lova) och hade dom i en liten resväska. Den hamnade sen ute i förrådet och för några år sen forslades den vidare till min systerdotter Lisa som helt plötsligt hade ett hav av Barbies omkring sig! Fast kläderna ratade hon totalt... haha Syrran fick väl sy nya, lite mer moderna. Läste i BT i morse att det 1983 dök upp en Swedish Barbie i folkdräkt (!) Det har jag inget som helst minne av. Men jag tror att vid det laget hade jag lämnat Barbie bakom mig och gått vidare till att prenumerera på Okej och längta efter mockastövlar med fransar på. Coolt värre!