Saker jag funderar på just nu...08 september 2007
Just nu...
Saker jag funderar på just nu...05 september 2007
Jagad av postbilen
Vad ska vi titta på nu?

Friidrotts-VM är slut. Vad ska Oliver och jag titta på nu på dagarna? Jag har nog aldrig sett så mycket friidrott i hela mitt liv och måste nog påstå efter att sändningarna tystnat att det varit ett otroligt kul VM att titta på i år! Många personbästa, rekord och dueller. Och oväntade finaler! Och faktiskt riktigt bra kommentatorer på svt. Jag har kollat i princip varje dag och jag är ju egentligen inget idrottsfreak direkt... Men nu får jag nöja mig med världens roligaste teve-serie istället "Malcolm - ett geni i familjen" (Malcolm In the Middle) som går på Fyran. Det är hur kul som helst... haha
27 augusti 2007
En spricka i kristallen
Nu har jag läst ut En spricka i kristallen av Cecilia von Krusenstjerna. Den stora frågan är ju nu om den är självbiografisk eller ej... Romanformen till trots känns det som att det måste finnas något mer bakom, något att ta på. Cecilia, född Gyllenhammar, har ju precis den bakgrund som behövs för att vi läsare ska få den känslan men det behöver ju inte betyda att det är så! Hur som helst är boken välskriven och fångade i alla fall mig. Överklasstjejen Suss känner sig inte riktigt bekväm med sin familj men uppträder ändå märkligt lojal till densamma när hennes nye man och barn hamnar i blåsväder. Hon slits mellan tradition och nyskapande och vet ibland varken ut eller in. Jag önskar många gånger att hon hade lite mer skinn på näsan och vågade stå för sina beslut. Men men, det är väl inte så lätt. Läsvärd story!
09 augusti 2007
Project Runway fascinerar
07 augusti 2007
Senast lästa

gefär så långt ifrån Brunstkalendern som man kan komma... Börjar lite hafsigt men efter ungefär halva boken har man kläm på läget och karaktärerna och sista delen blir mer intressant för då börjar det bli lite spännande och man vill ju veta hur det ska gå! Men här handlar det om personer och en värld som är väldigt främmande för mig. Jag har nog haft en väldigt oskyldig uppväxt och umgänge för knark/porr och våldskretsen har jag aldrig kommit i närheten av. Jag kan heller inte begripa hur man som en av huvudpersonerna JW, kan sukta så efter att få leva i "Stureplansvärlden", att till varje pris bli "en av dem". Men alla är vi ju olika :) Boken tog sig som sagt på slutet och känns välskriven.02 augusti 2007
Oliver har skaffat blogg!
23 juli 2007
Livet som nattuggla
Efter fem dagar ungefär försvann det där rosa skimret där ingenting kunde irritera mig eller få mig att tycka annat än att livet var fantastiskt underbart med en liten bebis på armen! Nu börjar tröttheten ta ut sin rätt eftersom vi fått en liten nattuggla på halsen. Det tar tid att ställa om sig så att man sover på dagarna en stund istället. Men det går väl det med. Man upptäcker att man orkar mer än man tror och så småningom kommer väl även vi att hitta en rytm i vardagen. Plus-sidorna överväger minus-sidorna i alla fall och var det kärlek vid första ögonkastet så var det!
19 juli 2007
Nu är han här!
Ja det tog inte många timmar sen mitt senaste blogg-inlägg tills dess att det faktiskt började hända något. :) Under kvällen vann jag t.ex. årets första krocketmatch med förvärkar... Det tycker faktiskt jag var bra jobbat! Dagen mellan Vickans födelsedag och min egen gjorde han entré 14.52 under XXXX antal timmars krystvärkar... Sen var i alla fall jag helt slut och även lilla pyret tyvärr, som fick akut hjälp att piggna till. Han är fortfarande världens tröttaste bebis men nu mår han i alla fall bra.Det var några jobbiga första dygn på BB men nu är vi hemma och försöker få lite ordning på tillvaron. Han har inte fått något namn än men det lutar åt Oliver!
/Lena
14 juli 2007
Ingen kunglig bebis...
13 juli 2007
Ingen bebis i sikte
Over and out!
10 juli 2007
Klar!
09 juli 2007
Barn kontra jobb
27 juni 2007
Regn, regn, regn...
"Varför är det bara, regn hos mig" för att citera Orup... Nu har det regnat i flera dar och även om det är är mer en "vila upp sig inför förlossningen-semester" än vanlig semester så står man inte ut med hur mycket regn som helst...07 juni 2007
Kulglass
Jag funderade på en sak idag när jag köpte kulglass på väg tillbaka till jobbet. Det blev en våffla med två kulor, en päron och en leche (som typ var chokladmjölksglass med exotiskt namn...). Efter ett tag önskade jag att jag hade haft två kulor med päron istället för den var så god. Men när man köper fler än en kula glass så köper man ju alltid olika, varför är det så? varför köper man inte en våffla med två kulor jordgubb eller cappuciono t.ex.? Nej man ska helst blanda smaker hej vilt för att kunna testa så många som möjligt. Men om man verkligen verkligen gillar päron då???? Givetvis förstår jag att man som vuxen människa gör precis som man vill, men hittills har nog undertecknad aldrig köpt två kulor av samma sort i samma våffla... så det så!06 juni 2007
Sommaren är här!
Idag har sommaren kommit på allvar, det blir en fin nationaldag och flaggan vajar redan på stången´. Har man flaggstång har man vissa förpliktelser har vi upptäckt... Ska bara komma ihåg att ta ner den i tid med... I trägården är det så grönt, så grönt. Lite för grönt kanske eftersom gräsmattan borde klippas 5 ggr oftare än vi får tummen ur att göra... Men potatisen växer så det knakar och blommorna frodas. Snacka om att låta som en korsning mellan hemmafru och Bosse Rappne... Men det är väl så det blir nu. Magen blir bara större och större och är mest i vägen men jag kommer nog att sakna den lite när den försvinner. Men då har man väl annat att tänka på istället! Stefan är på Sweden Rock och jag hoppas han inte bränner upp sig totalt nu för att döma av väderprognosen blir det lika fint väder under festivalveckan som vanligt. Nä, nu ska jag återgå till min stolstol och slappa precis HELA dan...Ciao!
16 maj 2007
Lisa Miskovsky och slut på schlagern
Jag var på Lisa Miskovsky-konsert igår, från turnén Acceptable Losses Acoustic Tour. Hur bra som helst! Hennes låtar gjorde sig himla bra med lite mer lågmäld bakgrund. Sen blev inte saken sämre för att hon var så himla glad över varje liten (stor) applåd. heheHon konstaterade i alla fall att det är skönt att schlagern är över för den här gången och det håller jag med om. Jisses vilket hallaballå det blev den här gången, väst versus öst osv. Vad alla missade var kanske att vinnarlåten var en jäkligt bra låt med en sångerska som faktiskt kunde sjunga (till skillnad mot flertalet andra som var med) och att den fick röster från BÅDE öst och väst. Men men, schlagerfestivalen kanske har ballat ur, jag vet inte riktigt, det känns inte likadant som när Carola låg i topp eller Herreys svischade förbi i sina gyllene skor. Kan ha att göra med att man var både 15 (20???) år yngre och att det dessutom inte fanns en bråkdel av all den musik som finns att lyssna på idag att tillgå. Vem vet. Smaken förändras.
Igår var det i alla fall Lisa som regerade, på en liten liten scen i Borås. Helt befriad från schlager.
13 april 2007
Jag längtar till...
... Sofia Karlssons nya skiva! Folk songs och Svarta ballader har en underlig vemodig ton som tilltalar mig. Morfars intresse för nyckelharpa och fiol verkar ha fastnat någonstans i alla fall även om spelmansmusik i allmänhet och Erik Öst i synnerhet var sådär intressant när man var 13 bast... Hur som helst så vill jag ha den nya skivan där Sofia tolkar sina favoriter av blandat slag.Jag längtar även tills altanen är renskrubbad och utemöblerna står på plats så man kan njuta av våren utanför husknuten.
Jag längtar även lite efter att Lilla Fjädern ska kika ut för nu börjar man så smått inse att det är en bebis där inne i magen och ingenting annat... (jo en och annan glass förstås...)
Och just nu längtar jag tills att klockan blir så mycket att jag kan sluta jobbet och gå ut i solen och ta helg!!!!!!!!!!!!!!!!!
04 april 2007
29 mars 2007
Små saker som gör det
22 mars 2007
Rådjursmums

Frågan är alltså, kan man älska rådjur som trädgårdsägare? Svaret blir nog ja, även om man blir jäkligt förbannad när man drar ifrån gardinerna på morgonkvisten och inte en blomma är kvar!! AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA1
12 mars 2007
Ettårsjubileum!
16 januari 2007
Vadå demokrati?
13 januari 2007
Jag får väl köra igång igen då...
Men det man kan skjuta upp till senare...
19 september 2006
System down...
Jag återkommer!
Husägaren...
19 juni 2006
Anna-Lena Brundin är kul
Läste ut Anna-Lena från Montmartre igår, Anna-Lena Brundins samling krönikor från Paris. Hon är vansinnigt kul och nu bara måste jag åka dit och ha boken med mig. Har ju varit i Paris förut men mitt besök i Montmartre sträckte sig mest till ett kämpande uppför trapporna vid Sacré-Cœur och en sväng på kyrkogården. Allt i decemberkyla... Det är alltså läge för en helt annan typ av besök i romantikens huvudstad. Jag inväntar våren 2007, köper nya skor och lånar med mig Anna-Lenas bok och drar till Paris. Bon Voyage!
17 juni 2006
Konstnärlig ådra, eller inte...
Ja då sitter jag här och dricker kaffe ur min (enligt Tobbe) typiska bibliotekarie-te-mugg. Fast jag dricker ju inte te, det går bara inte, smakar xxxx enligt min mening. Men jag blev vansinnigt nöjd med min mugg som målades under en möhippa vars aktivieter var ruggigt lika PRO´s... Men som visade sig bli mycket trevlig, och som sagt porslinsmålning skojar man inte bort! Alla blev helt maniskt koncentrerade och fantasin flödade i rummet. Frågan är nu om jag har en konstnärlig ådra, eller inte. Ja det får ni bedöma själva :) Men kaffet smakar väldigt gott!
Jag är inte snabb
26 maj 2006
Vad är det med vädret egentligen?
15 maj 2006
Nu är det mycket
Jag har inte varit så flitig i bloggskrivandet på sistone, har haft alldeles för mycket att göra. Sen vill man ju inte gärna sitta inne när det är så fint ute som på bilden. Köpte Tre röda näckrosor av Elin Lindqvist på Centralen igår. Det ska bli kul att läsa om Japan, Mexiko och världen. Man glömmer ibland att den finns där ute.
02 maj 2006
Småprat hos frissan
19 april 2006
oh oh oh Thunder Road...
Bästa bilskivan just nu måste vara Bruce Springsteens Born to run från 1975. Den snurrar i stereon när jag kör ensam, jag och the Boss. Springsteens tidiga skivor är ju klart bäst även om han faktiskt är en av de som ständigt överraskar och släpper hur bra material som helst. Men just nu är det 1975, fönstret är nedvevat och Bruce sjunger oh oh oh Thunder Road... och jag sjunger med...
11 april 2006
Frihet i blå förpackning
Knappt en månad efter körkortet blev jag bilägare. En mörkblå Skoda Octavia från 2000. Coolt! Eller coolt kanske inte är det första man tänker på när man pratar om Skoda men det är i alla fall en stor, snygg och bra bil. Nu är det lätt att storhandla och hälsa på svärföräldrarna. Det går snabbt att ta sig än hit, än dit. Men det är stor risk för att man blir lite för bekväm. Det är ju inte meningen att man hela tiden ska rulla fram från dörr till dörr. Lite måste man väl ändå röra på sig däremellan? Visst är det härligt med frihet, men det får inte bli lathet - säger hon präktigt. Tänk om det regnar imorgon bitti? Då kanske jag måste ta bilen till jobbet. Vilken osis:)
29 mars 2006
Bobby Ewingsyndromet
Rätt så ofta så pratar de flesta tjejer om att de bara ”måste” gå och klippa sig, kanske färga slingor, fixa och greja. Det intressanta är att när dessa tjejer pratar om att det är kris och att de ser ut som ruggugglor så tycker jag att deras hår ser helt perfekt ut. Det ligger fullkomligt felfritt där det ska och ser varken för långt eller för kort ut. Någon utväxt att tala om har jag knappt sett och framförallt ser de oerhört stylade ut. Men de bara ”måste” klippa sig, nu!!! Hm, när mitt hår är i kris, då är det verkligen kris, då ser det ut som att Bobby Ewing har exploderat och det spelar ingen roll om man tvättar, borstar, fixar, sätter upp, hänger ner eller inte går något av ovanstående. Det är bara en massa jäkla hår som ser för jävligt ut och som det inte går att göra någonting med! Det ligger inte perfekt utmed hjässan, eller flajar lite lätt kring öronen eller går att fixa till med lite spray eller mousse. Det är helt enkelt kört. Så kom inte här och säg att ni bara måste klippa er, för det är JAG som måste klippa mig!!!
13 mars 2006
Den siste bisonoxen
Den siste mohikanen känner väl alla till men den siste bisonoxen? Innan den vite mannen landsteg i Nordamerika fanns det ca 35 miljoner bisonoxar som strövade fritt över kontinenten. 1870 var de nästan helt utrotade. Om jag inte missminner mig var det 1492 som Columbus av misstag "upptäckte" Amerika. Vad hände egentligen på dessa dryga 300 år? När pälsjägarna började jaga och snara rovdjur så ökade t.o.m. bisonstammen under en 100-årsperiod till ca 70 miljoner djur! Men, precis som vanligt så lyckades människan sätta käppar i hjulet och driva en art till randen av sin existens. Det blev plötsligt en sport att jaga bisonoxar, många sköts direkt från tåget bara för att det var skoj. Det enda man plockade ur var tungan. För indianerna var det tvärtom, bisonoxen var som en handelsbod på fyra ben. Köttet åt färskt eller torkades, revbenen blev pilar och verktyg. Magen användes till grytor och vattenkärl precis som urinblåsan. Skinnet användes till tält, kläder, sadelväskor, mattor, mockasiner, filtar, penslar, rep sadlar och isolering. Svansen blev flugsmällare, benen vertyg och knappar. Gödseln användes i elden till röksignaler, tänderna blev smycken, hornen skedar och behållare. Hjärnan användes för preparering av hudar. Med andra ord så använde man allt! Idag finns det nästan inga vilda bisonoxar kvar och bara drygt en halv miljon bison i hela världen. Det tack vare naturreservat och farmare som föder upp bison. En bison blir aldrig tam och kan vara lite knepig att tampas med men eftersom de alltid är ute året om håller de sig friska och ingen bisonoxe har ännu drabbats av BSE. Köttet smakar ungefär som vanligt nötkött medan kolesterolhalten är betydligt lägre och innehåller också väldigt mycket järn vilket gör det till ett betydligt nyttigare alternativ än tamboskapen. Förra våren föddes en vit bisonkalv i North Dakota och det sägs att en vit bison för med sig fred och harmoni i världen, jag hoppas på det!
11 mars 2006
Äntligen!
Det var bara Gert Fylking i rosa träningsoverall som fattades igår när inspektören annonserade att jag var godkänd efter uppkörningen. Jag var förberedd på det motsatta efter en usel körning där jag bl.a. missade att stanna vid övergångställe, höll på att köra ut i en rondell medan två bilar redan var på väg framför nosen på mig, växlade ner på tok för mycket vid avfarten på motorvägen och bilen nästan stannade och trots att jag låg och mesade i 90 (väldigt jämt i och för sig) när det var 110 på motorvägen. Jag vet inte vad det var som gjorde att jag klarade mig men glad är jag i alla fall!
04 mars 2006
Det är roligt att trycka på knappen!
I ett avsnitt av Sex and the city får Miranda nog av alla småbarn och deras föräldrar som ockuperar gymet vissa dagar i veckan. Små barn vill trycka på knappen i hissen, "so will I" säger Miranda då och trycker på knappen själv. hehe det tycker jag är roligt för precis så har man lust att göra själv. Av den enkla anledningen att det är roligt att trycka på knappar! Trots teknikens framsteg tycker jag fortfarande det är kul att få trycka min kod när jag handlar i affären, att välja våningsknapp i hissen, trycka på ringklockor, hinna först på stoppknappen på bussen och köpa tågbiljett i automaten. Barnsligt? Kanske, men ändå!
Knarr knarr
16 februari 2006
Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö
Fördelen med att ligga hemma och vara sjuk är att man kan se en massa film. Det är ungefär så aktiv som man orkar vara när man är förkyld. Igår såg jag Brokeback Mountain och insåg ganska snart hur bra den hade gjort sig på en stor filmduk, men i brist på annat gick det bra med teven också... Jag kan inte riktigt hålla med Oscarskommitén att Heath Ledger enbart är den som har huvudrollsstatus i den här filmen. Jake Gyllenhaal överraskar totalt och gör en skitbra roll! Enligt undertecknad, vi får se vad utgången blir av detta. Idag såg jag filmatiseringen av Håkan Nessers underbara bok Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö. Jag hade inga större förväntningar på den här filmen eftersom jag visste att den aldrig skulle kunna toppa boken. Men den gör ett bra försök och Jonas Karlsson är som alltid lysande. Han är min stora favoritskådespelare inom svensk film och efter den här filmen kommer han definitivt att fortsätta vara det. Men det bästa av allt är de minnen som boken/filmen förmedlar. Trots att jag inte är född förrän på 70-talet så är tanken på det oändliga, svindlande sommarlovet precis detsamma. Ljumma sommarkvällar på cykel, blommiga tunna sommartäcken i stugan, förbudet att kissa på dass för då måste man tömma skittunnan oftare... känslan av att vakna en morgon av att solen skiner, fåglarna kvittrar och man bara vet att det här kommer bli en sån där strålande härlig sommardag. DET är det bästa med både filmen och boken. Men själva uppbyggnaden av historien, det hemska som kommer att hända, Henrys klockrena kommentarer om olika sorters skitstövlar, Erik och Edmunds vänskap och tillit, Ewa Kaludis väna uppenbarelse som snart visar sig vara dubbelbottnad. Eriks ständiga mantra Cancer, knulla, döden. Helt klart en sevärd film men än mer en läsvärd bok!
15 februari 2006
OS är inte bara hockey
Men ibland kan man faktiskt tro det. Visst tycker jag att det är kul att se på hockey, har t.o.m. varit på en och annan match i mina dar. Men om man jämför den tid det snackas hockey med alla de andra OS-grenarna tillsammans går det nog på ett ut. Lite snedfördelat kan man tycka. Visst tog vi dubbla guld i sprintstaffeten i skidor och visst tog Anja bronset i störtloppet idag. Men inget är så viktigt som matchen Sverige mot Kazakstan... Men det är klart, inget lockar så många sportfånar till teven som hockey, så vill man ha bra tittarsiffror så är det rätta sporten. Curlingen sopar vi undan lite snabbt, liksom Freestyle för damer. Det är nog ingen slump att de fem "tyngsta" sportjournalisterna i Sverige som visades upp i tevestudion igår alla är män.
14 februari 2006
Alla hjärtans dag
Enligt Nationalencyklopedin är ett hjärta cor "en ihålig muskel vars regelbundna sammandragningar driver blodet genom kroppens blodkärl". Det låter inte särskilt romantiskt men ganska så nödvändigt, en kort och precis beskrivning. Kärlek däremot, erkänner t.o.m. Nationalencyklopedin, är något knepigare att beskriva. "Någon på en gång uttömmande och allmänt accepterad definition av kärlek kan knappast ges". Ingen verkar veta exakt vad kärlek innebär, det kanske är det som är så lockande? Tänk på både hjärta och kärlek på alla hjärtans dag. Förresten, tänk på hjärtat och kärleken varje dag!
09 februari 2006
Vem är Björn och vem är Benny?
06 februari 2006
Samernas nationaldag
Den 6 februari är det samernas nationaldag. Att det är just den 6 februari beror på att det första samiska landsmötet hölls i Trondheim det här datumet år1917. Både nord- och sydsamer från Norge och Sverige träffades gemensamt för första gången och bestämde sig för att föra en gemensam diskussion. Sedan 1993 firas dagen med samiska kulturaktiviteter på många olika håll. För de flesta går nog den här nationaldagen relativt obemärkt förbi även fast samernas land sträcker sig överNorge, Sverige, Finland och Ryssland. Sápmi har ett eget språk och en egen kultur. Ändå är det ingen erkänd nationalstat. Man skulle kunna tro att strävan efter det mångkulturella samhället skulle ha inverkan på vårt intresse för samerna, vår egen ursprungsbefolkning. Tydligen inte. Ett anonymt firande på Skansen - vår urinstitution för hambo, joik, våfflor med sylt och allsång. Något mer av samernas nationaldag får vi nog inte se söder om Gävle. Hur ska vi någonsin lära oss något om vår bakgrund om delar av historien suddas ut? Idag bor det fler samer i Stockholm än det gör i Norrland, men inte vet vi mer för det.
Out fighting Foo
Foo Fighters på Hovet i lördags. Fem plus!!! Och tre R: Röjigt, rockigt, roligt! Mycket folk och en publik som var med hela vägen. Några recensenter tyckte att Dave Grohl hade tittat lite för djupt i flaskan innan spelningen men faktum är att det känns betydligt roligare att vara på en konsert där det kan hända lite vad som helst än att få ett standarduppträdande presenterat. Det kan död på vilken rockgrupp som helst... När Foo Fighters spelar får man det man vill ha plus lite till.
25 januari 2006
Veckans indian
Wovoka "Han som skär"I år skulle Wovoka fyllt 150 år om människan nu kan bli så gammal... Han var paiuteindian från Nevada och grundaren till den beryktade andedansen. Den spred sig från reservat till reservat i USA under slutet av 1800-talet. Han var en sorts indiansk messias som under en uppenbarelse 1889 fick budskapet att alla skulle anstränga sig för att vara goda människor, ha respekt för andra, tala sanning och hålla fred med de vita. Redan Wovokas far hade ett finger med i spelet och startade en form av andedans redan under sin tid men den här gången sköt det verkligen fart, under Wovokas predikande. De nattliga ringdanserna skulle påskynda de döda andarnas återkomst och allt skulle bli som förr. Allt detta kulminerade i Andedansupproret 1890 då stora oroligheter utbröt i reservaten när Siouxerna tolkade andedansen på sitt eget sätt - att de skulle fördriva de vita. Allting sjåsades upp och ett starkt motstånd i form av armén försökte skingra indianerna men de fortsatte dansa. Det hela slutade i Sitting Bulls död och till sist masskern vid Wounded Knee där 350 siouxer omringades och mejades ner pga av att ett skott plötsligt brann av. Det var slutet för Wovokas väckelsemöten. Wovoka själv försökte hålla låg profil efter detta och kallade sig Jack Wilson men höll fram till sin död 1932, fast vid sin tro.
Äntligen!
16 januari 2006
Naturen suger
04 januari 2006
Mma Ramotswe gör mig lugn och harmonisk
Jag har en ny favoritdeckarpersonlighet, Mma Ramotswe från Alexander McCall Smiths böcker. Har precis läst ut den tredje i ordning om Damernas detektivbyrå i Botswana. Det finns inga böcker som bättre får mig att varva ner. Hos damernas detektivbyrå behöver man inte stressa utan sätter sig ner och dricker sitt rooibos-te och funderar på det problem som man har att lösa. Man kommer snart fram till både det ena och det andra bara genom att eftertänksamt studera, fundera och använda sin intuition. Jag tycker om det sätt som Mma Ramotswe och hennes kollega Mma Makutsi har att alltid försöka få den andres idéer låta som ett ypperligt bra förslag, antingen det är det eller inte. Det finns alltid minst två sätt att se på en sak och det kommer så tydligt fram här att det ena sättet inte alltid behöver vara det enda rätta. Jag tycker om att man istället för att klanka ner på en annan person direkt istället lyssnar, berömmer och får till slut förslaget att bli en bra kompromiss för båda två. Ett härligt och beundransvärt sätt att vara på. Nu är det bara att fortsätta läsa serien och vänta på filmatiseringen.
28 december 2005
Gott nytt år!
Jahapp, nu är julen överstökad och snön har kommit, några dagar för sent men ändå. Av någon konstig anledning har det slutat att snöa på jul nu för tiden men nyårsafton blir istället skitkall. I alla fall i den här delen av landet... När ett nytt år kommer brukar man slösa meningslösa löften omkring sig men jag struntar i allt det. Livet blir som det blir ändå, det är inget att göra någonting åt. Och det säger jag INTE med pessimistisk underton utan det blir helt enkelt lite lättare att leva när man tänker så. :) Jag önskar er allihop ett Gott Nytt 2006!
20 december 2005
Var är julstämningen?
För varje år som går försvinner lite av den julstämning jag kände som barn. I år har den inte infunnit sig alls, kanske är det bristen på snö, stress eller att det helt enkelt inte känns lika viktigt längre. När man var liten var julen årets höjdpunkt och man såg fram emot den jätteläääääääääääääänge! Nu försöker man bara hinna med alla "måsten" före jul och sen är det julafton och så vips är julen över. Sen vill man fortast möjligt bara komma vidare och ta bort alla tomtar som stirrar på en från vartenda hörn i lägenheten och bli av med fläckiga juldukar som sett bättre dagar. Jag saknar den där tiden då man längtade efter julen så det värkte i bröstet. Allt som hade med julen att göra var av intresse, julkalendern, första, andra, tredjde och fjärde advent, julskyltningen, alla önskelistor och inhandlade paket, alla mysiga familjefilmer som dominerade tevetablån, Bing Crosbys "I´m dreaming of a white christmas ständigt sjungandes i radion, pulkarace i backen, glögg och lussebullsfikor, Luciatåg, risgrynsgröt med pepparkaka och clementin i skolan... Men vänta nu, alla dessa minnen fick mig faktiskt att börja känna lite julstämning ändå. Långt där inne satt den, men nu är Grinchen nerknuffad från axeln, snart är det jul!!!!
15 december 2005
Teoriprovet avklarat!
Efter tio minuters fipplande i den hemska fotoautomaten blev resultatet inte så bra, jag ser ut som en galen yxmördare. Men att se ut som en komplett idiot på sitt körkort hör liksom till... Tjugo minuters seg väntan senare blev det äntligen dags för Provet med stort P. Efter ca 20 frågor (av 65) började jag bli lätt kallsvettig för det var många frågetecken, alltför många frågetecken. Tiden tickade iväg, allt fler frågor markerades och hoppades över. Med en kvarts marginal var provet redo att gås igenom ytterligare en gång. Till slut gav jag upp och klickade på inlämningsknappen. Några sekunders nervös väntan... HURRA! 62 rätt av 65! Det var helt klart över förväntan. Nu är ett hinder avklarat, one to go....
05 december 2005
Eva Dahlgren regerar
Eva Dahlgren har man inte sett ofta i rampljuset de senaste åren. Extra anledning att jubla då hon faktiskt gästade konserthuset i Göteborg i lördags. Hon hade med sig ett rutinerat band och körde både gamla och nya låtar. Det som imponerar mest med Eva Dahlgren är att hon fortfarande är en sån självklar artist. Hon kommer in på scenen i sin imponerande längd och hela publiken jublar. Hon pratar öppenhjärtligt och länge mellan låtarna och spelar nästan en timme längre än utsatt tid. En suverän konsert med ett litet ljudminus - det är som vanligt för högt ljud när hela bandet tar i och spelar så gitarrsträngar och trumpinnar ryker. Då ryker även mina trumhinnor, inte bra. Det var mitt första besök i konserthuset som hade en häftig interiör när rätt ljus kom på. Akustiken går inte av för hackor heller och när Eva Dahlgren spelar min favoritlåt Ung och Stolt i en ny tappning är jag totalnöjd. En riktigt bra konsert med en riktigt bra artist.
30 november 2005
Badrummet är min bästa vän
24 november 2005
Mörker
Var inte rädd för mörkret ty ljuset vilar där.
Vi ser ju inga stjärnor där intet mörker är.
I ljusa irisringen du bär en mörk pupill,
ty mörkt är allt som ljuset med bävan längtar till.
Var inte rädd för mörkret, ty ljuset vilar där,
var inte rädd för mörkret, som ljusets hjärta bär.
Erik Blomberg ur Jorden 1920
22 november 2005
Vart är jag egentligen på väg?
15 november 2005
Sitta upp eller sitta ner?
09 november 2005
Trekant och The Librarian
Ovanstående har ingenting med varandra att göra, enligt egen erfarenhet i alla fall... När man är sjuk plöjer man igenom allehanda teveprogram, filmer, böcker och tidningar. Den här gången råkade det bli Elle Lyx - en totalt meningslös tidning om en massa saker man inte har råd med, teveserier som Oprah, Falcon Crest, Beverly Hills 90210 och America´s funniest home videos. I dag visades även den spännande filmen Mitt i plåten med Burt Reynolds och Roger Moore från 1981. Med andra ord, tack gode gud för dvdn! Man kan se gamla favoriter som 21 Jump Street med Johnny Depp i huvudrollen och t.ex. den Indiana Jonesliknande The Librarian - Quest for the Spear. Jag anar en ny superhjälte i Noah Wileys nördiga bibliotekarie som med hjälp av sin ofattbart snygga bodygard Nicole räddar världen från all ondska, denna gång i form av Kyle MacLachlan & Co. Precis så nördig, fånig, töntig, klichéartad och otroligt rolig som jag hade tänkt mig. Look out! Here comes the Librarian! he he Men hur kommer trekanten in i bilden tänker ni? Jo, jag läste igår ut Mian Lodalens Trekant och den var inte ens i närheten att vara särskilt bra. Tycker fortfarande att hon framställer alla homosexuella som totala sexfanatiker som inte gör annat än pratar snusk, svär och totaldissar alla män som finns. Det blir lite överdrivet ibland och till slut irriterade jag mig på det mesta, som när hon evisas med att skriva alla låneord med ä, mäjla, däjta osv. Men mest av allt stör jag mig som sagt var på bilden hon ger av framför allt flator. Jag har svårt att tro att särskilt många homosexuella skulle välja att identifiera sig med denna bild som hon ger. Hur som helst är det underhållande för stunden, men bara knappt.
07 november 2005
Crucified Barbara
Dags för High Fidelity att ha rockklubb på Trägårn. Denna gång var det tjejbesök av bandet Crucified Barbara. Fyra coola tjejer som spelar hårdrock. Alla killars dröm... Som vanligt så samlas det en drös obskyra individer på ett sådant här ställe och denna kväll var inget undantag. Kan gissa att 50% var där för musiken och 50% var där för att se på snygga brudar. Jag tror inte att Crucified Barbara gjorde sin bästa konsert direkt men musiken är faktiskt bra. Enligt Stefan är basisten coolast av dom alla. Jag vet inte, det var så många långa personer i vägen så det var inte lätt att se när man är så mini som jag... Jah höll mig i närheten av mina vänner under konserten så jag slapp bli antastad av diverse odrägliga killar den här gången. :) Det höjer betyget till en 3:a.
04 november 2005
Alla helgons dag
Nu är vi framme vid höstens bästa helgdag, Alla helgons dag. När ljusen lyser på kyrkogårdarna i novembermörkret får jag alltid en speciell känsla i magen. Det utan att vara särskilt religiös. Tydligen tyckte man att de helgon som inte hade en egen dag i almanackan skulle få en gemensam dag och då blev det Alla Helgons dag den 1 november. Det är en gammal katolsk tradition och förmodligen var det italienska arbetare som kom till Sverige som fick oss att börja tända ljus på gravarna. Det är vackert, och framkallar som sagt vissa känslor som i sin tur får åtminstone mig att tänka efter lite grann. När jag växte upp gick vi alltid till kyrkogården och tände ljus på graven men i år tror jag det blir en minneslund för min del, eftersom jag befinner mig så långt bort. Det spelar egentligen ingen roll var man sätter ljuset, utan varför. För mig är det viktigt att minnas de som inte längre finns kvar i livet av olika anledningar. Det är först när man börjar glömma som de verkligen försvinner.
29 oktober 2005
Veckans indian
Vargtass alias Duane LokenNär familjen Macahan svepte in i våra teverutor här i Sverige 1978 var jag fast. Jag var bara sju år men blev dödligt förälskad i Zeb, Luke och framför allt Vargtass. Zeb fick mig att förstå att det var indianerna som var dom goda och Luke var ju så snygg och manlig och Vargass, ja han var alldeles, alldeles underbar! Duane Loken, halv-comanche, blev oerhört populär och fick sen göra en egen skiva och turnera Skandinavien runt. När jag blev tonåring slet jag ner hans plansch från anslagstavlan vid Sergels torg. Men det viktigaste av allt var att familjen Macahan, och särskilt Vargtass öppnade mina ögon för nordamerikas indianer och världens alla ursprungsbefolkningar. Jag plöjde igenom mängder av indianböcker, filmer och satt hemma och drömde om en resa till prärien i USA. Nu blev det aldrig någon resa men däremot har intresset stannat kvar. Jag läser fortfarande böcker, ser filmer, är med i Indianklubben och surfar på nätet efter mer fakta. Så, om jag hade en tipi, då skulle jag bjuda in Vargtass, Zeb och Luke Macahan för att röka fredspipa runt elden. Vargtass, eller Wolfpaw som han hette i serien, blir den första indianen ut i min lilla serie. Fortsättning följer...
28 oktober 2005
Never Again - vilken klassiker!
I morse hade jag laddat in ett antal udda låtar i min mp3-spelare och lyssnade på väg till jobbet när Agnetha Fältskog och Tomas Ledin sjunger duett i Never Again. Vilken fantastisk låt! Säga vad man vill om dagens skygga och mysko Agnetha och den poptrallande mainstream-Tomas. Men då, det magiska året 1982, då hände det grejer. Den ständigt vitkläddaTomas, som agerat körkille bakom ABBA under guldåren, får en skjuts i karriären när 80-talslockiga Agnetha plötsligt tackar ja till att sjunga in duetten Never Again och plötsligt ligger dom etta på listorna. 1982 var Tomas Ledin kung och Agnetha Fältskog hade precis varit med om en uppslitande skilsmässa från Björn Ulveaus. Det hela var bara så rätt. EP-singeln snurrade många varv på skivspelaren hemma och idag så finns den alltså i min mp3-spelare. Och fortfarande får jag rysningar när jag hör refrängen och det stregrande slutet. Ljuva ljuva 80-tal.
26 oktober 2005
Senast lästa
Några böcker plöjer man ju igenom då och då så jag slänger in några ord om de senast lästa.Hon som tittade in av Karin Wahlberg
Svensk deckarhistoria, författarens andra kriminalroman. Ingen direkt rafflande historia men full av mänskliga drag såsom svartsjuka, besatthet, utstötthet. Jag gillar det hon skriver, och jag tänker att forsätta läsa Karin Wahlberg.
Verkan av Torbjörn Flygt
Efter Underdog som kom 2001 har jag velat läsa Torbjörn Flygt igen. Nu var det dags. Hans sätt att skriva och få berättelsen att flyta på är likadant, men den här gången byggdes stämningen upp så pass inför slutet att det bara kunde bli ett magplask. Jag hade nog förväntat mig mer. Å andra sidan borde jag ha lärt mig vid det här laget att inte ha så höga förväntningar på böcker och författare. Det blir oftast fel. Summan av kardemumman är att boken kunde varit riktigt bra, om den fått en bättre upplösning.
Just nu läser jag Världens miljöhistoria av J. Donald Hughes. Mer om den en annan gång.
22 oktober 2005
MTV på svenska, varför det?
19 oktober 2005
Heather Nova trollbinder
Igår var det konsert på Trädgårn i Göteborg. Heather Nova var i stan och Emma, Jessica och jag var där och lyssnade. Hon ser så liten och skör ut på scen bakom sin stora gitarr, men vilken röst. Hon körde flera nummer från tidigare skivor men flest från den senaste skivan Redbird. Den måste inhandlas snarast. Det var rätt mycket folk för att vara en vanlig tisdagkväll i Götet och som vanligt förundras jag lätt över hur gammal och ohipp jag är... för att dra en parallell till tantpratet igår. Heather Nova övertygar publiken med sin otroliga röst och bra låtar. Sämst var Eskobarduetten "Someone new", som hon förmodligen aldrig hade kört om hon inte hade spelat just i Sverige... På det hela en bra konsert, men ytterligare ett bevis på hur gammal man är fick jag imorse när jag knappt kom upp ur sängen. Att vara ute så sent mitt i veckan - vet du vad!
18 oktober 2005
Jag - en tant?
13 oktober 2005
Harry Potter?
På min födelsedag sprängdes atombomben...
08 oktober 2005
Kan man inte bara få vara ifred?
Igår var det hårdrock i stan. Mustasch gjorde Borås osäkert för en kväll och Riff Raffe var kung som vanligt. En samling ganska udda människor hade samlats för att lyssna och kolla på göteborgarnas rockexport nummer ett. Det var bra ös och svettigt och varmt som vanligt. Ljuspunkten var definitivt rökförbudet på krogen, man mår betydligt bättre dagen efter... Men åter till gårdagens kväll. Jag halkade efter de andra eftersom jag inte fick i öronpropparna som de skulle men gillar heller inte att trängas så jag stannade kvar där jag stod. Jag såg riktigt bra. Men tydligen kan man inte stå som ensam tjej på en rockkonsert särskilt länge innan alla killar inom 2 meters radie börjar antasta en på olika sätt. Irritationen växte, vad är det som är så sabla konstigt med att stå rakt upp och ner, sippa på drinken och digga Mustasch ensam? Uppenbarligen ser vissa det som sin uppgift att "ta hand" om denna person genom att snacka massa skit, bjuda på dricka, spilla öl på en, undra varför man står där själv etc etc. Jag avböjde vänligt och tålmodigt alla närmanden och fick konstiga blickar tillbaka. 20-åringar eller 40-åringar, det spelade ingen roll. Igår var jag lovligt byte. Det hela var egentligen ganska harmlöst men inte desto mindre irriterande. Jag ville ju bara stå där ifred och lyssna på konserten en timme. Varför är det så provocerande? Ok om någon frågar en gång om man inte hellre vill umgås med dem (och deras asfulla, odrägliga, läskiga medelålderskompisar) men när man bara fortsätter och tjatar så blir jag förbannad. Det var många Jackie Chan-scener som flög genom mitt huvud under den timmen, jag såg hur alla påträngande killar flög till höger och vänster medan Riff Raffe imponerad tittade ner på Kung-Fu-Lena från scenen. I verkligheten stod jag snällt kvar, nickade och lyssnade på fyllisarnas pladder och skakade på huvudet åt deras inviter. Nästa gång är det jag som tar med mig ett elstängslet.
04 oktober 2005
Valmöjligheter till förbannelse
"Ja men vad har du för abonnemang nu då? Har du billigare än 50 öre per sms eller?, har du det? Om inte så har vi ett otroligt bra erbjudande just nu bla bla bla bla..." Ungefär så lät det när jag gick förbi en hipp kille som sålde mobiltelefoner i köpcentrat idag. Jag blir så trött på alla dessa försäljare som hela tiden ska få en att byta till än det ena än det andra, allt för att tjäna några ören och i bästa fall få en ny oduglig mobiltelefon med för små knappar och uselt batteri. Som om det inte fanns viktigare saker här i världen. Jag blir snart galen på alla valmöjligheter som man har vad gäller ALLT! Jag orkar inte lägga ner en massa tid på att försöka välja mellan pest eller kolera. Oftast handlar det om några ören som sagt var, eller även om det är mer undrar jag om det är värt allt krångel som automatiskt uppstår så fort man skriver på (eller muntligt "skriver på") ett nytt avtal. Det är sällan allt fungerar precis som det ska, oftast får man tillbringa ännu mer tid i telefonköer för att reda ut härvan som uppstod i samma ögonblick som man bestämde sig för att testa erbjudandet som man fått. Tidstjuvar är vad dom är. Det var bättre förr, då slapp man i alla fall alla tusen olika mobilabonnemang.
01 oktober 2005
Bokmässan fyller sitt syfte
Ja då var det dags igen, för bokmässan alltså. Denna totala bubblande, fräsande, svajande och förvirrade tillställning. Det är massor av folk, det är massor av böcker, det är massor av författare, tyckare, intervjuare, kameramän, damer med glasögon, herrar med glasögon, julkort, almanackor och mat. Ibland undrar man om man verkligen inte var där för några veckor sedan senast eftersom allt ser likadant ut. Matstället där man får vin i plastglas och där det är svårt att få bord ligger på exakt samma ställe år efter år. Svenska akademin stånd ligger tryggt förankrat på samma breddgrad som tidigare år, liksom hörnan med Lasse Åbergs tavlor. Allt är sig likt. Folk minglar, pratar, skrattar, stirrar, letar och framförallt handlar. Jag tillhör den senare kategorin. Trots att bokhyllan är ett enda jytter av inköpta böcker från det senaste året inbillar jag mig att det finns plats för lite till. Det gör det inte. Men jag köper ändå! Det här året blev det mest biografier, Ted Gärdestad, Johnny Cash och Iron Maiden (den sista till Stefan). Att handla billiga böcker måste vara en av de roligaste sakerna som finns! Hur som helst så är bokmässan en happening för litteraturälskare av alla de slag och de flesta går därifrån nöjda med antingen bokfynd, kändisspotting, bra föredrag i potten eller bara känslan av att ha minglat bland likasinnade. Återigen har bokmässan fyllt sitt syfte - att vara en tummelplats för alla som vill och är intresserade av böcker.




